– Vi hade aldrig ihjäl en spindel när jag växte upp, vi bar ut dem. Jag lärde mig att älska alla djur. Så det hade inte behövt vara bin, säger biodlaren Andrea Wallroth. Vad som tilltalar mig är att de är fria, trivs de inte så svärmar de och hittar ett annat ställe att bo på. Det är upp till mig att få dem att må bra så att de stannar.
Andrea Wallroth bor med sin familj, bestående av både människor och djur, på Djäknegården utanför Åsa. Hon slank med på en biodlarkurs av ren nyfikenhet och fastnade direkt, för snart femton år sedan.
LÄS MER:Intresset för hantverksdryck ökar runt om i Sverige
– Det kändes så fint att ha en kupa. Vi fick större bär och mer frukt, gjorde en miljöinsats för hela området och jag tänkte nog att vi lite grann vägde upp för att vi byggde ett nytt hus. Sen har det bara snurrat på.
På bisafari hos mig kommer besökarna till gården och får lära sig vad bina gillar, till exempel starka parfymer eller snabba rörelser.
Och surrat på. I dag har hon bigårdar på sex olika platser i närområdet, i privata trädgårdar nära vild skog och hos ekobönder, och säljer sin honung i butiken på gården och på marknader.
– Bina gör ett enormt miljöarbete med pollinering, och man får ett sötningsmedel med noll miljöbelastning utöver glasburken. Klockrent.
Ökade insikter om klimatläget
Klimatet och utarmningen av den biologiska mångfalden har blivit vår tids ödesfråga. Journalisten Henrik Ekman, känd från SVT och sin bevakning av miljö och natur under snart sextio år, har skrivit boken ”Naturen vi ärvde – en miljöresa från tyst vår till het sommar”. Han ger i den ett personligt perspektiv, delar kära barndomsminnen och egna fotografier. När han går igenom miljöfrågorna årtionde efter årtionde delar han med sig av kunskapsinsikter ingen av oss ska vara utan. Orden känns i hela kroppen, inte helt olikt känslan som David Attenboroughs brandtal i Glasgow i början av november spred: Framtiden är nu.
LÄS MER:Resa: Fem weekendtips i Paris och London
Andrea Wallroth brinner för att berätta om allt hon har lärt sig om bin och andra insekter.
– På bisafari hos mig kommer besökarna till gården och får lära sig vad bina gillar, till exempel starka parfymer eller snabba rörelser. Väl ute vid kupan får man träffa dem och uppleva bidans.
Vad bidans är? Andrea förklarar att när ett bi hittar en källa till nektar, en blommande äng eller en buske, använder den sig av ett navigationssystem. Biet flyger hem till kupan och genom att använda olika cirkulära rörelser, vifta på bakkroppen, rotera mot- eller medurs, berättar det exakt var platsen är.
– Det är klart att de är otroligt smarta. Med min bisafari vill jag inte bara informera utan förändra. Jag pratar om honungsbina men också om de andra insekterna som vi måste värna om. För de minskar drastiskt i naturen, solitärbina, humlorna, fjärilarna.
– Med kunskap kan vi bli bättre medmänniskor till de vilda insekterna, det finns så mycket man kan göra själv.
LÄS MER:Resa: Italienska matresor genom tid och rum
Tångsafari och matlagning med tång
Nyligen släpptes ”Plocka tång och strandväxter” av Linnéa Sjögren och Karolina Martinson. I boken gör de en djupdykning i tångens värld och visar med stor mångsidighet hur den kan tillagas. Linnéa Sjögren som ägnat sin tid åt tång i alla dess former sedan 2014 berättar att intresset från omgivningen var stort redan från start.
– Då var den första frågan man ställde ofta om tång är farligt eller giftigt, så är det inte nu. Att ha tång i matlagningen har blivit mer mainstream de senaste åren. Men när Karolina och jag först uppvaktade förlag var det fortfarande för smalt. Nu är tiden mogen.
Att odla i havet, storskalig tångodling, för att mätta världen är stort nu.
Författarnas vilja att trygga tångens vilda bestånd är nu i fokus, men också jakten på ny föda.
– Att odla i havet, storskalig tångodling, för att mätta världen är stort nu. Men vår bok handlar om det vilda beståndet. Hur vi kan använda det på ett snällt sätt, behålla tångbältet utan att utarma det.
Tång tar upp koldioxid och skapar syre genom fotosyntes, dessutom fångar tången upp kväve och fosfor. Tångskogarna är också viktig levnadsmiljö för smådjur. I sin roll som folkbildare arrangerar Linnéa tångsafari hemma i Tjurpannans naturreservat norr om Grebbestad.
– Min dolda agenda med denna typ av upplevelseturism är att man ska sticka ner huvudet under vattenytan och se hur vackert det är, att det ska kännas och att människan ska börja bry sig.
LÄS MER:Resa: Lyxsemester med gott samvete – är det möjligt?
LÄS MER:Resa: Fem nyskapande parker världen över
Missa inte det senaste från Två Dagar!
Nu kan du få alla reportage, spaningar och tips från GP:s helgmagasin Två Dagar som en notis direkt till din telefon. Klicka på följ-knappen vid taggen Två Dagar, i mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.