Vid 21-tiden på måndagskvällen slog det överraskande beskedet ner att Turkiet nu kommer att gå vidare med att stötta den svenska Nato-ansökan. I samma veva meddelades det att Sverige och Turkiet nått en ny överenskommelse, som Nato publicerat i ett pressmeddelande.
Det här är vad Sverige och Turkiet kommit överens om, punkt för punkt:
1. Sverige har ändrat sin grundlag
Sverige och Turkiet har arbetat nära varandra för att ta itu med Turkiets ”legitima säkerhetsproblem”. Som en del av den processen har Sverige ändrat sin grundlag, sina lagar och utökat sitt samarbete mot terrorism mot PKK.
I november 2022 röstade riksdagen ja till den grundlagsändring som innebar att utlandsspioneri kriminaliseras och införs som tryck- och yttrandefrihetsbrott.
Det blev därmed straffbart att lämna uppgifter som kan skada Sveriges förhållanden till andra stater eller organisationer. Men beslutet fick kritik av yttrandefrihetsexperter som ansåg att man urholkat meddelarskyddet.
Bland annat om uppgiftslämnare eller anskaffare döms som skyldiga till att ha befattat sig med information som anses bryta mot den nya lagen kan det göra vissa journalistiska publiceringar brottsliga.
Sverige har även återupptagit vapenexporten till Turkiet. Allt det här är steg som man kommit överens om under Nato-toppmötet i Madrid förra året.
2. Sverige och Turkiet är överens om samarbete
Sverige och Turkiet har kommit överens om att fortsätta sitt samarbete som upprättades under Nato-toppmötet i Madrid 2022.
Dessutom har man kommit överens om en ny bilateral säkerhetspakt. Det handlar om att man ska ha ett säkerhetssamarbete där ministrar möts årligen. Samarbetet kallas för Security Compact.
Vid det första mötet i denna säkerhetspakt ska Sverige presentera en handlingsplan som grund för sin ”fortsatta kamp mot terrorism i alla dess former”.
Vid den här punkten noteras det att Sverige upprepat att de kommer att inte ge stöd till YPG/PYD.
3. Terrorbekämpningen ska pågå längre än ansökningsprocessen
Sverige och Turkiet har kommit överens om att terrorbekämpningen är ett långsiktigt arbete som kommer att fortsätta efter att Sverige blivit medlem i Nato.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg bekräftar att Nato kategoriskt fördömer terrorism i alla former och att Nato kommer intensifiera sitt arbete på detta område.
4. Inga restriktioner för försvarshandel
Turkiet och Sverige är överens om och förbinder sig till principen om att det inte ska finnas några restriktioner, barriärer eller sanktioner mot försvarshandel eller investeringar mellan allierade. Om sådana finns ska man arbeta för att undanröja dem.
5. Ekonomiskt samarbete mellan Turkiet och Sverige
Sverige och Turkiet har kommit fram till att man ska intensifiera sitt ekonomiska samarbete. Båda länderna ska maximera möjligheterna att öka sin handel och investeringar med varandra.
6. Sverige ska stötta Turkiets EU-samtal
Sverige ska också aktivt stödja ansträngningarna för att återuppta samtalen om ett EU-medlemskap för Turkiet, vilket inkluderar att modernisera tullunionen mellan Turkiet och EU och förenkla visa-processen för turkiska medborgare till EU.
Experten: Länder kan ha synpunkter
Under måndagskvällen kommenterade Michael Sahlin, fd ambassadör i Turkiet och nu verksam på Stockholm internationella fredsforskningsinstitut och krigsvetenskapsakademin, händelsen.
– Det är glädjande om det nu innebär att Sverige faktiskt slipper att vara kvar i det här väntrummet som vi varit här nu så länge. Det jag skulle vilja veta mer är vad exakt man egentligen har kommit överens om, säger Michael Sahlin, till P4 Stockholm.
– Vad är det som ändrade bilden från det som verkade så låst, vad har man då kastat in för nytt?
Vidare säger han att det faktum att Sverige nu utlovat stöd för att man ska återuppta förhandlingar med Turkiet om ett EU-medlemskap inte är helt okontroversiellt
– Jag kan tänka mig att det finns ett antal länder som har synpunkter på det.
Så reagerar politikerna
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har i ett inlägg på Twitter kommenterat händelsen och beskriver det som ”ett viktigt och välkommet besked för vårt land”.
– Det är någonting som ökar säkerheten för Sverige, och för svenska folket, men det är också någonting som är bra för Nato. Sverige kommer att bidra till Natos säkerhet, säger Magdalena Andersson till SVT Morgonstudion.
Sverigedemokraternas Aron Emilsson, ordförande i utrikestillskottet säger till SVT Nyheter att partiet är ”försiktigt positiva till ett historiskt beslut vid ett historiskt toppmöte.”
Även Johan Pehrson (L), Ebba Busch (KD) och Muharrem Demirok (C) har kommenterat händelsen på sociala medier och menar att det är ett positivt besked.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet är dock kritiska. Nooshi Dadgostar (V) står fast vid att Sverige inte borde gå med i Nato, meddelar hon till SVT Nyheter.
”Vi har hela tiden respekterat att det finns en majoritet bland riksdagens partier för ett Natomedlemskap. Processen med att bli medlemmar kunde ha hanterats bättre samtidigt som den visar på hur illa Nato fungerar.”
Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi skriver på Twitter att ”processen kring Sveriges Natoansökan har varit pinsamt illa hanterad från dag ett”.
LÄS MER:Turkiet godkänner Sveriges Nato-ansökan
LÄS MER:Det här är de viktigaste frågorna under Nato-toppmötet
