Nyheten i korthet
- Varje år får runt 9 000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. De flesta kan bli botade men runt 1 500 får spridd och obotlig cancer.
- För dem finns nu helt nya precisionsstyrda läkemedel som söker upp cancercellerna och dödar dem. Spridningen kan därmed bromsas och patienterna kan leva längre och med bättre livskvalitet.
- På grund av resurs- och kompetensbrist kan den nya behandlingen inte erbjudas överallt i Sverige. Sofia Rydén är en av dem som fått den och det har förändrat hennes liv.
Det finns ingenting som antyder att Sofia Rydén är svårt sjuk. Sprudlande glad och full av energi är intrycket så långt ifrån bilden av en människa med obotlig och livshotande cancer man kan komma.
Tidigare i år såg det annorlunda ut. I februari upptäcktes att hennes cancer, förutom att ha spridit sig till skelettet och levern, nu även hade tagit sig till hjärnan. Den pågående behandlingen funkade inte och hon mådde dåligt av medicineringen.
Ett drygt halvår senare är hon både piggare och rörligare, cancern har bromsats i sin framfart och dessutom tryckts tillbaka. Allt tack vare en ny precisionsstyrd behandling som söker upp Sofias cancerceller innan den släpper ifrån sig giftet och dödar dem.
– Jag har fått nytt hopp, mår jättebra och känner mig mycket piggare och fysiskt starkare, säger Sofia Rydén.
Allt började tidigt 2020 när hon upptäckte en knöl i bröstet. Hon opererades, fick uppföljande cellgifter och strålbehandling. Ett halvår senare var hon färdigbehandlad och redo att börja leva som vanligt igen.
– Jag kände mig urstark på den tiden. Cellgifterna hade jag klarat utan att må särskilt dåligt, jag hade verkligen tränat upp min kropp och var i grym fysisk form.
Sofia började jobba och trodde att hon lagt sjukdomen bakom sig.
Så blir det för de allra flesta, men för Sofia kom cancern tillbaka ett par år senare, men inte i bröstet den här gången, nu hade den angripit skelettet och levern, senare även hjärnan.
– Bröstcancer är en läskig sjukdom, den kan mutera sig och bo i olika delar av kroppen. Det visste jag inte innan, säger Sofia.
Bröstcancer
11 av 100 kvinnor drabbas någon gång i livet av bröstcancer. Varje år får cirka 9 000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer.
Prognosen är väldigt god i dag. Nio av tio kvinnor som drabbas blir friska och lever tio år efter diagnos. Drygt 1 000 kvinnor dör varje år till följd av bröstcancer.
Cirka 1 500 kvinnor per år får beskedet att de har spridd bröstcancer. Då har den tagit sig vidare genom blodet och lymfbanor och cancercellerna cirkulerar i hela kroppen. Vanligast är att den sprider sig till skelettet, levern, lungorna och hjärnan.
Bröstcancer kan endast botas genom operation i bröstet. Har den spridit sig går den inte längre att bota. Däremot finns olika behandlingar för att bromsa och trycka tillbaka den. Det är en behandling som pågår livet ut.
Källa: Bröstcancerförbundet, Cancerfonden, Karolina Larsson, onkolog.
Från att vara övertygad om att hon skulle bli helt frisk fick Sofia vänja sig vid tanken att aldrig kunna bli botad. Bröstcancer kan nämligen bara botas genom att operera bort tumören från bröstet. Har cancern väl spridit sig så finns tumörcellerna i hela kroppen genom blodet och lymfbanorna och går aldrig att helt få bort.
Men Sofia var inte beredd att ge upp. När cancern kom tillbaka tänkte hon bara på att titta framåt.
– Det är bara det som gäller. Jag har aldrig tittat i backspegeln, säger Sofia och förklarar att hon alltid haft ett ganska tjockt pannben och tror väldigt mycket på tankens kraft.
Hennes sätt att hantera cancern har varit att skämta om den, ibland ganska grovt, att försöka leva i nuet, ignorera biverkningar och på alla sätt skicka positiva signaler till hjärnan. Därför pratar hon inte heller om cellgifter. För henne är de groggar, som en gin och tonic.
– Det är mycket roligare att prata om groggar än gifter!
Samtidigt ligger allvaret där under ytan. Även om hon mentalt packar ner cancern i nedersta byrålådan i hallen så finns den med henne som en livslång följeslagare. Och när det i början av året visade sig att den även spridit sig till hjärnan blev hon för första gången riktigt arg.
– Då kände jag att den inte längre bara var i skelettet eller levern, nu var den inne i mig.
Det var i samband med det som Sofia gick över från cellgifter i tablettform till den helt nya behandlingsmöjligheten med målstyrda cellgifter.
Onkologen Karolina Larsson, som också är föreståndare på Bröstcentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset, förklarar att man som cancerläkare hela tiden försöker hitta den behandling som passar patienten bäst i varje givet ögonblick. Så när cellgiftstabletterna inte bromsade spridningen fick Sofia i stället börja med den nya precisionsbehandlingen, kallad antikroppskonjugat.
Den fungerar så att det först görs en noggrann analys av patientens cancerceller. Därefter tillförs en giftmolekyl (konjugatet) till en skräddarsydd antikropp som kan fästa på den specifika cancercellens protein. När det sker släpper antikroppen ifrån sig giftmolekylen som dödar cancercellen.
Det låter nästan overkligt, men har enligt Karolina Larsson visat sig ha väldigt god effekt för att bromsa sjukdomen hos patienter med spridd bröstcancer.
– Det gäller även när den spridit sig till hjärnan, som är en väldigt allvarlig plats att ha cancerspridning till.
Skälet är att hjärnan har en skyddsbarriär som finns för att hindra bakterier och virus från att tränga in. Dessvärre är det också svårt för läkemedel att ta sig igenom skyddet. Antikroppskonjugatet har dock lyckats göra det.
Fler fördelar med metoden är att man kan hålla nere doserna på cellgiftet och skydda resten av kroppen eftersom giftet inte når ut överallt.
För patienterna betyder det att de kan leva både bättre och längre. Vi pratar om flera månader, kanske år.
Behandling av bröstcancer
Förutom operation av bröstcancertumören, vilket är det enda sättet att bli frisk, så finns flera tilläggsbehandlingar. Strålning, cellgifter och antihormonella behandlingar förbättrar prognosen och minskar risken för att cancern kommer tillbaka.
Det som det forskas mest på nu är efterbehandlingar som kan förbättra prognosen så att cancern inte kommer tillbaka.
Ett annat stort forskningsområde är behandlingar för dem med spridd bröstcancer. Här finns helt nya metoder som förlänger livet och ger ökad livskvalitet.
En väg att gå är immunterapi, som revolutionerat behandlingen av cancer och har funnits i 10-15 år. Det är en grupp läkemedel som hjälper kroppens eget immunförsvar att hitta och döda cancercellerna. Immunterapi fungerar dock bara på en mindre andel patienter med bröstcancer.
En annan väg att gå är den helt nya behandlingsformen med antikroppskonjugat. Det är ett målstyrt läkemedel som söker upp cancercellerna och därefter släpper iväg sitt gift. Den tycks ha god effekt för patienter med spridd bröstcancer.
Källa: Karolina Larsson, onkolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset
Innan Sofia fick den nya behandlingen hade kurvan med hennes cancermarkörer som visar canceraktiviteten i kroppen skjutit i höjden, precis som räntan.
– Därför kallar jag den för min räntekurva, den stämde precis med världsläget.
Efter att behandlingen med antikroppskonjugatet sattes in har hennes ”ränta” sjunkit dramatiskt. Det skedde ungefär samtidigt som styrräntan började sin vandring nedåt.
Det har gett Sofia nytt hopp.
– Det är nästan provocerande att säga att jag mår jättebra, för det konstiga är ju att jag är så sjuk, egentligen. Och jag vet att många av mina bröstsystrar inte har det lika bra. Därför är jag så oerhört tacksam för att jag klarar den här groggen så himla bra.
Hon känner sig också djupt tacksam för att helt kostnadsfritt få tillgång till det allra senaste inom cancervården.
– Jag är full av vördnad för Sverige och kan nästan gråta för att det är så fantastiskt.
När Karolina Larsson åker på konferenser utomlands känner hon sig också privilegierad att vara onkolog i Sverige. Läkemedlen och behandlingarna är dyra men hon kan förskriva det hon vill, så Sverige hänger med bra.
Tyvärr ser tillgången till den nya vården inte likadan ut över hela landet. I en ny rapport från Bröstcancerförbundet framkommer det att bröstcancervården har drabbats hårt av vårdens resursbrist.
För att hänga med i den snabba utvecklingen av behandlingsmetoder behöver personalen ständigt ny kunskap för att kunna hantera de nya läkemedlen och följa upp symtom och biverkningar. 45 procent av bröstonkologerna i studien anger att brist på kompetensutvecklingen kan leda till att att de nya behandlingarna och läkemedlen inte kan ordineras till patienterna.
Enligt rapporten uppger varannan bröstonkolog att de nekats kompetensutveckling under det senaste året. Dessutom saknas många onkologisjuksköterskor.
Rapporten visar också att de regionala riktlinjerna skiljer sig åt vilket begränsar tillgången till de nya läkemedlen för vissa. Enligt Bröstcancerförbundets granskning har 15 procent av onkologerna behövt välja bort de nyaste läkemedlen på grund av regionala riktlinjer.
– Vi ser att både läkare och sjuksköterskor behöver få mer resurser. Dels för att patienterna lever längre tack vare de här nya behandlingarna, vilket ger oss ett större patientunderlag, dels för att utvecklingen sker så himla fort. Det är komplexa behandlingar vi behöver lära oss, säger Karolina Larsson.
Sofia Rydén är därför tacksam för att hon bor i Göteborgsområdet och har tillgång till det allra senaste inom cancervården. Det gör att hon har full tillit till sjukvården och själv kan fokusera på framtiden. Sofia tänker på idrottscoachen och vännen Kjell Enhager vars råd hon följer.
– Jag ser mig själv överst på prispallen. För min del betyder det att jag ser mig själv som rynkig och på väg någonstans med en rollator. Min mamma är 88. Jag ska bli ännu äldre.
LÄS MER:Läkares användning av AI - "risk för patienter"
LÄS MER:Därför är Hisingsbron rosa
LÄS MER:Kraftigt minskad risk för bröstcancer med fetmakirurgi
LÄS MER:Så mycket ökar risken för bröstcancer när man dricker alkohol
LÄS MER:Krav: Kalla äldre kvinnor till mammografi
LÄS MER:Ett halvårs väntan på mammografi – Viyans bröstcancer spred sig
