Läkares användning av AI - "risk för patienter"

Artificiell intelligens (AI) testas och används inom flera medicinska områden, exempelvis för att upptäcka bröstcancer från mammografibilder eller för att göra en första bedömning av patienter inom akutsjukvården.

När Läkarförbundet ställde frågan till sina medlemmar visar det sig att en fjärdedel använder AI i jobbet, många dagligen och det vanligaste användningsområdet är för att skriva journaler. Men 55 procent av de tillfrågade upplever att det saknas policys för när och hur de får använda det. Ungefär lika många anser att det är ett hinder att det saknas grundläggande kunskap om AI inom vården.

Känsliga data

– Sjukvården är en sårbar miljö där vi hanterar känsliga data och tekniken riskerar att dra fel slutsatser. Det är samtidigt tydligt att arbetsgivarna inte prioriterar detta, säger Rydgren Stale.

Hon tror att det finns möjligheter i att effektivisera och underlätta arbetet inom sjukvården med olika AI-lösningar. Men när det saknas tydliga regler för hur och när det får användas är risken att Sverige halkar efter. Bland annat anser 47 procent av läkarna som svarat att det råder osäkerhet kring juridiska konsekvenser av ökad AI-användning.

Läkemedelsverket har tagit fram riktlinjer för AI i vården där det står ganska allmänt om att vårdgivaren ska göra en risk- och konsekvensanalys innan införandet. Regeringen har också tillsatt en AI- kommission som ska redovisas i juli 2025. Den ska föreslå åtgärder för att stärka utveckling och användning av AI i Sverige på ett hållbart och säkert sätt. Men den tar enligt Läkarförbundet bara upp vården i begränsad omfattning.

Mer statligt ansvar

För att det ska bli bra och säkert tycker Rydgren Stale att staten behöver ta ett större ansvar för AI inom vården.

– Det behövs mer konkreta skrivningar om när och i vilken form det får användas. Det finns en stor politisk förväntan om att AI ska spara personal och effektivisera. Men många arbetsuppgifter inom vård och omsorg är svåra att automatisera, säger hon.