Dodillet och Lundin tycks i sin artikel på kulturdebatt den 13 september mena att skolan skulle vara en bättre samhällsinstitution om lärarutbildning och specifik behörighet inte krävdes för lärare. All forskning pekar i motsatt riktning – lärarutbildning gör skillnad för elevers utveckling, både vad gäller kunskap och socialt.
LÄS MER:Tröskeln till gymnasiet kan sänkas
Mer specifikt pekar all internationell forskning och jämförelser av skolsystem på att den professionalism, kompetens och förmåga att leda undervisningen i ett klassrum som lärare får via sin lärarutbildning spelar en avgörande roll för att ge elever en undervisning med hög kvalitet. Även om man alltid kan ha synpunkter på hur ett formaliserat system med behörigheter fungerar så innebär utbildningen och uppnådd behörighet en garanti för att läraryrket som profession håller en hög nivå.
Av oklar anledning kopplar Dodillet och Lundin ihop självständigt tänkande med avsaknad av formell utbildning. Tvärtom är en universitetsutbildning en träning i just självständigt tänkande.
Behörighetskravet sätter fokus på vikten av att skolan använder professionens kollektiva kunskap och tonar ned den frekventa (miss)uppfattningen att goda lärare har mer att göra med personlighet än professionell kunskap.
Av oklar anledning kopplar Dodillet och Lundin ihop självständigt tänkande med avsaknad av formell utbildning. Tvärtom är en universitetsutbildning en träning i just självständigt tänkande. Lärarutbildning syftar till att utbilda lärare med kunskap om skolan som institution, barn och ungas utveckling och ge en samlad förståelse av olika ämnes- eller yrkesområden. Den aktualiserar inte minst genom verksamhetsförlagd utbildning kunskaper som bygger på beprövad erfarenhet. Utbildningen syftar till att möjliggöra kritiskt tänkande och ge studenter förmåga förhålla sig till en vetenskaplig grund i relation till den verksamhet de agerar i såväl som i relation till samhället.
LÄS MER:Skolan måste börja ta hänsyn till biologiska könsskillnader
Vidare hävdas att lärarutbildning leder till ett professionellt ideal av lydnad. Här menar vi att de hoppar i galen tunna, även om vi bakom detta påstående anar en viktig diskussion. Detaljstyrningen från staten är omfattande, både i lärarutbildning och i skola, vilket i praktiken innebär att lärares professionella handlingsfrihet är kringskuren. Att öka utrymmet för professionell frihet utifrån en gemensam kunskapsbas är något som är angeläget för såväl skolans utveckling som lärares arbetsmiljö och professionella autonomi.
LÄS MER:Skolans utmaningar behöver mer än 100 dagar för att lösas
Om skribenterna:
Åke Ingerman är professor i ämnesdidaktik och Maria Svensson lektor i samma ämne, samt dekan respektive vicedekan och ansvariga för lärarutbildningen vid Göteborgs universitet.
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
