18 000 operationer och 10 000 vårdbesök. Det är Västra Götalandsregionens senaste bedömning av hur stort det uppdämda vårdbehovet är i dagsläget. Det som siffrorna står för är det antal tillfällen då människor varit i behov av operation eller besök på sjukhus och vårdcentraler, utan att få det.
LÄS MER:Rekordlång vårdkö väntar efter coronapandemin
– Viss vård har fått stå tillbaka, det har ju varit aktuellt i hela Sverige. Det kan till exempel handla om att man skjuter upp besök för personer som inte bedöms vara i behov av vård snabbt, säger Kaarina Sundelin, direktör för koncernstab beställning och produktionsstyrning av hälso- och sjukvård vid VGR.
Gäller både sjukhus och vårdcentral
Trots detta tycker allt fler i regionen att väntetiderna inom vården är rimliga. Hälften av de som tillfrågades i en enkät i höstas instämmer i det påståendet, när det kommer till sjukhusvård. En ökning med tio procentenheter jämfört med året dessförinnan. Och 70 procent av de tillfrågade uttryckte motsvarande åsikt om vårdcentralernas väntetider. En siffra som föregående år var 12 procentenheter lägre.
– Det ser vi i alla regioner, att fler har den inställningen. Men det går inte att avgöra exakt hur pandemin har påverkat de här svaren, säger Kaarina Sundelin.
LÄS MER:Efter nya beskedet – Sahlgrenska ställer in icke-akuta operationer
Vårdskuld speglas inte i köer
De nya siffrorna om invånarnas förtroende för vården bygger på enkäter som i höstas gjordes av Sveriges kommuner och regioner (SKR). Då, efter en vår och sommar präglad av pandemi, var regionens uppskattning att det uppdämda vårdbehovet hade uppgått till 10 000 besök och 13 000 operationer. Och sedan dess har alltså antalet ökat. Faktum är dock att en ökad vårdskuld inte automatiskt innebär längre köer.
– Om man tittar på alla som väntar på förstabesök till specialistvård, så har den faktiska kön inte vuxit om man jämför januari i år med januari förra året. Det gäller även operationerna till viss del. Kön är inte så stor som det uppdämda vårdbehovet.
LÄS MER:Vårdskulden fortsätter öka i Västra Götaland
Vad händer då med de patienter som är mellanskillnaden i siffrorna?
– Där finns det många orsaker. Dels väljer vissa sannolikt själv att vänta med besök eller operation, och vi ser också att digitala kontakter och vårdformer samt telefonsamtal har ökat markant. Man kan också ha sökt sig utanför den egna regionen och fått hjälp, säger Kaarina Sundelin.
Kommer ni kunna ta igen det uppdämda vårdbehovet och komma i kapp?
– Precis nu jobbar vi med planeringen för vad som behöver göras, och när vi kan återgå till normalläge och återuppta all vård och vårdverksamhet som fått vänta, säger Kaarina Sundelin.
LÄS MER:Ann Söderström om vården under våren med coronaviruset
Lotsas till privata vårdgivare
I den planen ingår bland annat att man nu satsar mer på att utnyttja de avtal som finns med privata leverantörer, för att patienter ska kunna lotsas dit i stället för att behöva vänta på vård.
– Det gör vi så mycket som möjligt. Målet är att utnyttja totalkapaciteten vi har hela tiden, säger Kaarina Sundelin.
Klart är i alla fall att antalet patienter som uppfattar väntetiderna som rimliga har, enligt enkäterna som gjorts av SKR, blivit fler under pandemiåret 2020. Men vad det egentligen beror på, vet bara patienterna själva.
– Det är svårt att veta hur de enskilda individerna har tänkt, men generellt sett har inställningen att väntetiderna är rimliga blivit vanligare, säger Kaarina Sundelin.
