På morgonen torsdag 24 februari 2022 beordrade Rysslands president Vladimir Putin landets styrkor att gå in i grannlandet Ukraina och där snabbt genomföra vad han beskrev som en militär specialoperation.
886 dagar senare pågår kriget med oförminskad styrka och utan fred i sikte. Eller?
GP tog hjälp av analytikern Jakob Hedenskog vid Centrum för Östeuropastudier för att söka svar på några av de frågor som i allra högsta grad fortfarande är aktuella.
* Hur länge kommer kriget pågå?
* Vilka kommer vinna?
* Och hur går det – egentligen?
Jakob Hedenskog börjar med den sistnämnda och konstaterar att det sedan länge rör sig om ett utnötningskrig och att det borde gynna Ryssland eftersom landet har en större militär kapacitet, högre BNP och mer befolkning.
Vad är Rysslands mål med kriget i Ukraina?
Han menar att skälet till att det har blivit ett utnötningskrig hänger ihop med att det västliga stödet till Ukraina kom för sent och har varit otillräckligt.
– Ukraina slet också ned flera förband med den misslyckade motoffensiven förra sommaren som var illa förberedd. Det har gjort att vi har hamnat i ett läge där ingen av parterna riktigt kan bryta igenom, säger Jakob Hedenskog.
Analytikern vid Centrum för Östeuropastudier ser tendenser i vissa riktningar, där en är att Ryssland pressar på och i vissa frontavsnitt flyttar fram sina styrkor, samtidigt som Ukraina lider brist på manskap.
– Rysslands mål med kriget är att erövra stora delar av Ukraina. Det är inte territoriet i sig som är det viktigaste utan befolkningen som bor där. Ryssland anser att de inte finns några ukrainare utan att de egentligen är ryssar. För att kunna omvända dem till ryssar måste de också komma åt territoriet där dessa människor bor. Ryssland anser att Ukraina inte existerar och ska utplånas från kartan.
Vilket land kommer att vinna kriget i Ukraina?
Ukrainas strategiska målsättning med kriget har sedan starten varit mer basal.
– För Ukraina handlar det om överlevnad, som stat och nation och folk. Det kan man bara göra genom att försvara det territorium man har, säger Jakob Hedenskog.
Vilka kommer vinna?
– Den frågan är svår att ge ett rakt svar på. Vad är en vinst? säger Jakob Hedenskog retoriskt.
Sedan fortsätter han:
– Man kan säga att Ukraina har vunnit för att Ryssland inte har besegrat dem. Och att Ryssland har förlorat eftersom de inte har uppnått de mål de hade från början.
Hittills har tiotusentals liv gått till spillo. Exakt hur många som dött till följd av kriget är omöjligt att veta. Det får konsekvenser för båda sidor.
– Förlusterna känns tyngre för Ukraina eftersom Ryssland krigar på ett sätt där man räknar med stora förluster. Sedan finns det aldrig några vinnare i krig. Båda är förlorare, säger Jakob Hedenskog.
Kan kriget i Ukraina sprida sig till andra länder?
Analytikern konstaterar vidare att om Ryssland når sina mål att utplåna Ukraina innebär det av allt att döma inget slut på kriget.
– Tvärtom skulle det bara uppmuntra dem att fortsätta och angripa andra länder, säger Jakob Hedenskog.
Finns det en risk att kriget eskalerar utanför Ukrainas gränser?
– Ja, absolut. I första hand till övriga postsovjetiska stater, som Georgien, Kazakstan och Moldavien. Det går heller inte att utesluta att det skulle kunna omfatta Natoländer, som de baltiska staterna, säger han.
Hur det blir med den saken menar analytikern vid Centrum för Östeuropastudier styrs av hur det samlade väst hanterar situationen.
– Om vi ger Ukraina det stöd som gör att de kan stå emot och återta sitt territorium eller om vi tillåter att Ryssland tar hem kriget på något sätt och rustar upp igen, säger han.
Hur länge får vi räkna med att kriget fortsätter?
– Det finns inget som nu tyder på att det skulle ta slut i närtid, eftersom vi har nått läge av utnötningskrig. Men förr eller senare kommer parterna till en punkt då man inte längre tror sig kunna vinna något på att fortsätta kriga, säger han.
Påverkas kriget i Ukraina av valet i USA?
Jakob Hedenskog pekar på det faktum att även yttre faktorer, som utfallet i det amerikanska valet i höst, kan avgöra när Rysslands anfallskrig i Ukraina slutar.
– Om Trump vinner och gör slag i saken att dra in stödet till Ukraina helt kan det gå fortare. Men som sagt, ingenting talar för att det ska lösas snart.
Hur avgörande för krigets fortsättning blir utfallet av USA-valet?
– Mycket, men inte helt. Trumps första period innebar inte ett Natosammanbrott eller att USA militärt drog sig tillbaka från Ukraina, säger Jakob Hedenskog.
Hans bild är att Donald Trump vid en eventuell seger i höstens USA-val inte skulle låta sig begränsas i den omfattning han uppfattar skedde förra gången.
– Den gången höll medarbetare honom i tyglarna. Nu är risken att han bara omger sig av lojala ja-sägare, säger analytikern.
Vad händer efter kriget i Ukraina?
Jakob Hedenskog tillägger:
– Om Trump gör allt som han säger – som att kräva att Zelenskyj förhandlar med Putin – skulle det kunna leda till att allt stöd till Ukraina dras in.
Kan det bli aktuellt med fredsförhandlingar i närtid?
– Inte förhandlingar i den bemärkelse att presidenter sitter ned. Det finns det inte förutsättningar för just nu. Många av de initiativ som kastats fram, som Orbans resor och att Putins sägs vilja förhandla, handlar bara att Ryssland ska få igenom sina krav. Det ger ingen hållbar fred. En hållbar fred måste bygga på folkrättsliga principer och inte på att belöna en aggression, säger Hedenskog.
Han målar upp en tämligen dystopisk bild av vad som sker sedan, efter en eventuell fred.
– Det finns ingen väg tillbaka till det som var innan. Det är en helt ny värld och ett helt nytt Europa som kommer. Det här kommer prägla oss i generationer framöver. Vi kan inte fortsätta drömma om det som har varit, säger analytikern vid Centrum för Östeuropastudier.
LÄS MER:Paasikivi om påstådda ukrainska attacken: ”Anmärkningsvärt”
