Glädje och sorg i Betlehem när turisterna återvänder

BETLEHEM. Turisterna är tillbaka i Betlehem efter två förlorade år under pandemin, ekonomin i ”julens huvudstad” börjar repa sig. Men julglädjen blandas med sorg efter den blodigaste perioden på många år på Västbanken.

ANNONS
|

Det politiska läget är dystert när Betlehem firar jul samtidigt som nya turistströmmar ger invånarna hopp efter totalstoppet under pandemin. Besökarna fyller hotell, restauranger och butiker i den palestinska staden vars ekonomi är helt beroende av turismen.

Men framtiden är osäker för det palestinska styret där den åldrige Mahmoud Abbas av allt att döma för sista gången som president deltar i midnattsmässan i Födelsekyrkan i Betlehem. Och i Israel tillträder en ny regering under premiärminister Benjamin Netanyahu med starka högerextrema inslag.

– Det ser ljusare ut men vår ekonomi har långt ifrån återhämtat sig. Coronan finns fortfarande kvar och världen går mot en lågkonjunktur, det påverkar turismen. Ett 50-tal turistbussar kör in i Betlehem varje dag jämfört med över 100 året före pandemin, säger Samir Hazboun, ordförande i Betlehems handelskammare.

ANNONS

Turisterna delvis tillbaka

Turistbussar rullar in i Betlehem och grannstaden Beit Sahour. Pilgrimer ber i Födelsekyrkan och på Herdarnas äng. Besöksnäringen har varit viktig för Jesu födelsestad i 2 000 år, nu mer än någonsin.

Antalet besökare är fortfarande långt ifrån toppsiffrorna från före corona-åren och arbetslösheten är hög. Men branschen ser nu i alla fall en ljusglimt och hoppas att det värsta är över.

Den palestinske prästen Munther Isaac, studierektor på en bibelhögskola i Betlehem, säger att han har ”blandade känslor” inför årets julfirande. Han ser fram emot helgen, men säger att den israeliska ockupationen blir hårdare med dödsskjutningar och landkonfiskationer.

Pastor Munther Isaac, studierektor på en kristen bibelhögskola i Betlehem.
Pastor Munther Isaac, studierektor på en kristen bibelhögskola i Betlehem. Bild: Arne Lapidus

– Å ena sidan älskar vi att fira jul, livet har kommit tillbaka till Betlehem efter pandemin och ekonomin är lite bättre. Å andra sidan blir det politiska läget allt värre, israeliska trupper dödar palestinier ostraffat och jag är oroad av den kommande israeliska regeringen. Men julen är ett budskap om hopp, särskilt för de förtryckta, säger han.

Glädje och sorg

Hani al-Hayak, borgmästare i Beit Sahour, är inne på samma tema.

– Vi firar julen och är glada att det kommer turister. Men vi är chockade och sorgsna över allt dödande, i morse dödade israeliska trupper tre i Jenin. Vi vill ha vår frihet och självständighet, säger han och fortsätter:

ANNONS

– Israel ockuperar och konfiskerar vårt land. Jag ser den israeliska muren från fönstret i mitt kontor. Vi måste ha tillstånd för att besöka Jerusalem, det kan ta timmar vid vägspärren.

GP träffar borgmästaren när Beit Sahour, som har kristen majoritet, tänder sin gran på stadens torg. Det är en folkfest med tusentals människor på plats.

De lyssnar till populära lokala artister på scenen medan stadens scout- och musikkårer paraderar med säckpipeblåsare i spetsen. Borgmästaren håller tal och fördömer ockupationen innan den palestinska turistministern till slut tänder granen.

Hani al-Hayak, borgmästare i Beit Sahour.
Hani al-Hayak, borgmästare i Beit Sahour. Bild: Arne Lapidus

Också när den stora granen tänds på Krubbans torg i Betlehem är det stor uppslutning. Runt 15 000 människor deltar i festligheterna, både kristna och muslimer.

Våldsamt år

I år har mer än 150 palestinier och mer än 30 israeler dödats på Västbanken och i östra Jerusalem. Det innebär att 2022 är det blodigaste året på Västbanken sedan 2006.

Våldsamheterna sker främst på norra Västbanken där israeliska trupper gör dagliga räder mot palestinska städer och samhällen. Men våldet når också Betlehem. Tidigare i december dödades en palestinsk tonåring i flyktinglägret Deheishe nära staden ¬– och palestinierna i Betlehem genomförde en proteststrejk mot dödsskjutningen.

Den palestinske presidenten Mahmoud Abbas, 88, deltar liksom sin företrädare Yasser Arafat varje år i julens midnattsmässa i Betlehem. Men hans styre går mot sitt slut. Det finns ingen tydlig efterträdare och de redan politiskt splittrade palestinierna fruktar därför en maktkamp som kan förvärra deras läge ytterligare.

ANNONS

”Abbas popularitet fortsätter att minska medan allt fler palestinier är för väpnat motstånd snarare än Abbas förhandlingslinje … Abbas kommer att vara i Betlehem på julafton, men det är oklart om han är med nästa år eftersom hans hälsa och politiska ställning försämras snabbt”, skriver den palestinske journalisten Daoud Kuttab i Al-Monitor.

Betlehem – hälften lever på turism

• Betlehem har 30 000 invånare och hälften av dem lever på turismen.

• Staden har 56 hotell, ett 100-tal souvenirbutiker och runt 400 verkstäder och fabriker som tillverkar souvenirer. Samt 20 stora restauranger.

• Också i Beit Sahour är turism den främsta inkomstkällan. Där finns hotell och mer än 100 företag som tillverkar souvenirer i olivträ och pärlemor.

• Turistmyndigheterna räknar med runt 100 000 besökare under helgperioden.

Vana vid kriser

Företagare och anställda i turistnäringen i Betlehem är vana vid kriser som skrämmer bort besökare. Den israelisk-palestinska konflikten flammar upp med jämna mellanrum och även spänning på andra håll i Mellanöstern påverkar hela regionen. Men många vittnar om att de aldrig varit med om att det varit helt turisttomt som under pandemin.

I Barhams souvenirfabrik tillverkas bland annat krucifix i olivträ.
I Barhams souvenirfabrik tillverkas bland annat krucifix i olivträ. Bild: Arne Lapidus

– Det rullar på bra nu efter två svåra år. Under pandemin stängde vi butiken i åtta månader, men nu är turisterna tillbaka, säger Yasar Barham i Beit Sahour, ägare till en souveniraffär och en liten fabrik som tillverkar krubbscener, krucifix och andra souvenirer i olivträ.

– Vi exporterar också över hela världen. Det kunde vi fortsätta med under pandemin. Vi tillverkar också souvenirer för muslimer och saker som inte har religiös anknytning, till exempel namnskyltar, säger han.

Oro för framtiden

Alla kristna palestinier GP talar med är oroliga över att deras andel av befolkning minskar. De anger många skäl för minskningen: låga födelsetal samt emigration på grund av ekonomiska problem, Israels ockupation och islamistisk extremism.

ANNONS

Emigrationen har pågått i mer än 100 år och de lokala kyrkorna varnar sedan länge för utvecklingen. Kristna utgör bara en procent av befolkningen i de palestinska områdena.

Samir Qumsieh.
Samir Qumsieh. Bild: Arne Lapidus

Andelen kristna i Betlehem är nere i 22 procent jämfört med 86 procent för 70 år sedan. I de två andra städerna i den ”kristna triangeln” har den kristna majoriteten minskat: I Beit Jala från 99 till 62 procent, i Beit Sahour från 81 till 65 procent.

– Jag ser en dyster framtid för kristna här. Vi är inte förföljda men låga födelsetal och emigration talar emot oss. Födelsekyrkan och Gravkyrkan riskerar att bli tomma museer en dag, säger Samir Qumsieh, ägare till den kristna tv-stationen Al-Mahed (födelsen).

Arne Lapidus, på plats i Betlehem, Israel.
Arne Lapidus, på plats i Betlehem, Israel. Bild: Arne Lapidus

LÄS MER:Klart med ny regering i Israel

LÄS MER:Fem punkter: Valet i Israel

LÄS MER:Israeler fruktar ny intifada efter terrordådet i Tel Aviv

LÄS MER:Omikron knäcker julen i Betlehem

ANNONS