Den colombianska regeringen meddelade på nyårsafton 2022 att man hade enats om eldupphör med flera narkotikakarteller och gerillor. Bland dem fanns Gulfklanen, Colombias mäktigaste drogkartell.
Eldupphöret var en del av president Gustavo Petros plan för ”total fred” i landet. En radikalt annorlunda strategi från hans föregångare, som försökte säkra lugnet genom att intensifiera de militära operationerna mot gängen. Petros plan byggde i stället på förhandlingar, men bara ett par månader efter eldupphöret har försöket gått om intet.
Under den senaste veckan har presidenten anklagat Gulfklanen för att bryta mot vapenvilan, att ligga bakom en attack mot en akvedukt och att ha uppviglat gruvarbetare till protester.
Fler poliser mobiliseras
På Twitter anklagar han också klanen för att ha beskjutit poliser.
”Från och med detta ögonblick finns det ingen vapenvila med Gulfklanen. Säkerhetsstyrkorna måste agera omedelbart mot denna maffiaorganisation”, skriver han.
Enligt Colombias polischef, Henry Sanabria, ska fler poliser mobiliseras och skickas till områden där kartellen är som mest aktiv. Att ta sig an Gulfklanen är dock ingen liten uppgift, ens för en stat. Den finns i många av landets provinser och har förbindelser till kriminella organisationer utomlands för att smuggla narkotika över stora delar av världen.
2021 greps Gulfklanens ledare Dairo Antonio Usuga, vilket försvagade kartellen, men flera celler har fortsatt att fungera, enligt BBC.
LÄS MER:Många döda efter gruvexplosion i Colombia
LÄS MER:Efter pandemin – globala kokainproduktionen når rekordnivåer
