Zhejiang Geely Holding Group är ett privatägt kinesiskt familjeföretag och huvudägare till Volvo Cars. Ett annat lokalt och omskrivet projekt är satsningen på ett innovationscenter på Lindholmen. Gruppens starke man är den ofta leende Li Shufu. Han har blivit ett känt ansikte i affärssammanhang i Sverige, även om han är sparsam med intervjuer.
Men Geely har även en koppling till Belarus. Det är en diktatur under den allt mer auktoritäre Aleksandr Lukasjenko. Han tolererar ingen opposition, har tvingat ner civilflyg för att gripa regimkritiker och anklagas för omfattande människorättsbrott. Nyligen anses han av EU medvetet ha utnyttjat migranter politiskt i vad som beskrivs som en ”hybridattack” mot EU genom att försöka destabilisera Polen och de baltiska grannländerna.
LÄS MER:GP granskar: Geelys Lukasjenkofabrik straffas av EU-sanktioner
Belarus allt mer isolerat västerut
Häromdagen flyttade Lukasjenko, enligt uppgift, belarusiska förband mot gränsen till Ukraina och utlovade Ryssland hjälp. Han är beroende av Vladimir Putin för att behålla makten, samtidigt som den ryske presidentens inflytande ökar över Belarus som en buffertstat mot väst.
För Vladimir Putin ligger Belarus, Ukraina, Georgien och Moldavien, tidigare ingående i Sovjetväldet, inom Rysslands geopolitiska intressesfär, även om de styrande i Ukraina, Georgien och Moldavien, samtliga med rysk militär på omtvistade territorier, söker sig mot EU och Nato.
Efter annekteringen av Krim och det proryska upproret i östra Ukraina 2014, och andra uppmärksammade händelser som cyberattacker, påverkanskampanjer och förgiftningar, har ryssar och ryska intressen i Putins närhet utsatts för sanktioner. Tillgångar har frusits inne och individer fått inreseförbud. Diplomater har utvisats och samarbete och dialog avbrutits. I snabb takt går Belarus samma väg, allt mer isolerat västerut och under en växande sanktionspress.
Volvos namn och rykte har utnyttjats
Geely har i flera år har drivit en bilfabrik i Belarus, visar GP:s pågående granskning. Lukasjenko har besökt fabriken och sagt att ”en dröm” går i uppfyllelse. GP:s reportrar kan avslöja att fabriksverksamheten sedan i somras omfattas av EU:s sanktioner efter att Geelys samarbetspartner låst in och hotat arbetare. Sanktionerna innebär att det är förbjudet att göra affärer med Geely-fabriken.
– Det här var väl vad många var rädda för när de kinesiska ägarna tog över Volvo, säger Tomas Brytting, expert i företagsetik, till våra reportrar.
Volvos namn och rykte har utnyttjats i Belarus. Den svenska ledningen säger sig vara ovetande. Det vore potentiellt förödande att inte reagera kraftfullt på GP:s uppgifter att Geelys fabrik i Belarus är uppsatt på EU:s sanktionslista. Volvo Cars agerar nu mot sitt systerbolag, rapporterar våra reportrar. Storföretagen Atlas Copco och Bosch har brutit sina samarbeten med Geelyfabriken i Belarus.
”Vår affärsrelation med företaget har kraftigt påverkats av sanktionerna”, skriver företagets presschef Sara Liljedal.
Det är ingen diskussion om att sanktioner slår hårt. Men i globala och ofta komplicerade affärsupplägg är det inget precist vapen. Särskilt inte som auktoritära och kontrollerande regimer som Ryssland och Kina vänder sig bort från väst och inåt i samarbete på sina egna villkor.
Nytt system för granskning
Förra månaden fick dåvarande inrikesminister Mikael Damberg och utrikeshandelsminister Anna Hallberg ta emot ett betänkande om ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar. Syftet är att kunna kontrollera uppköp och strategiska förvärv av företag som har betydelse för svenska säkerhetsintressen.
Förslaget är att investeringar i aktiebolag, handelsbolag, enkla bolag, enskild näringsverksamhet, ekonomiska föreningar och stiftelser som bedriver viss utpekad verksamhet ska kunna synas i sömmarna och ytterst förbjudas om det är nödvändigt för att värna viktiga säkerhetsintressen.
Det ska omfatta både investeringar som kan utgöra risk för Sveriges säkerhet och en risk för allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige, heter det. Inspektionen för strategiska produkter ska ansvara för granskningen. Betänkandet går nu ut på remiss. Regelverket föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Utredningen visar att det finns en ökad medvetenhet om riskerna i Sverige. Däremot är vad som sker med svenska intressen i utlandet oklarare. Det kräver ökad vaksamhet och självsanering, visar GP:s granskning.
