Många lider under flera års tid av magknip, gasig och spänd mage och besvär med att man akut måste springa på toaletten eller inte kan på flera dagar. Vården tar blodprover och gör tester – som inte visar något fel.
Det är vanligt att patienter med IBS inte känner sig sedda eller bekräftade i sin sjukdom och är beredda att göra vad som helst för att bli bättre, säger Cecilia Weznaver som är dietist och doktorand och forskar på mag- och tarmlabbet på Sahlgrenska.
– Har man ont i huvudet så kan man ta en huvudvärkstablett. Har man i stället IBS så börjar ett letande efter hur man ska kunna behandla det.
Den medicinska behandlingen, som oftast är den första behandlingsformen man får testa, fokuserar på att lindra de symtom som man besväras mest av.
– För vissa är det buksmärtan, för andra diarré eller förstoppning. Det finns inte en medicin som passar alla.
Men en ny studie från Sahlgrenska som Cecilia Weznaver varit med och gjort visade på oväntade resultat: att kostbehandlingar är mer effektiva vid IBS än medicin.
Det här är IBS
IBS är en förkortning för irritable bowel syndrome och innebär att man har en överkänslig tarm.
Man har ont i magen och antingen förstoppning eller diarré och gaser.
Symtomen förvärras av stress.
I första hand får man behandling med medicin som lindrar de symtom som man besväras av mest. Man ser även över patientens kost och livsstil och i vissa fall prövar man terapi.
Källa: 1177.
Många kopplar nämligen sin IBS till mat och känner att de får mer ont av vissa livsmedel, menar hon. Det kan vara kaffe, kolsyrad dryck, alkohol – eller mycket fett.
Den ena kosten som deltagarna fick prova i studien var LCHF som innebär ett lågt intag av kolhydrater och högt intag av fett.
– Tidigare har man sagt att man mår sämre av mycket fett vid IBS. Och man har aldrig kollat hur LCHF fungerar på IBS-patienter. Men i vår studie ser vi rätt oväntade resultat, att deltagarna i LCHF-gruppen mådde mycket bättre när de åt så.
Antagligen har det med nedbrytningsprocessen i tarmen att göra. Vissa har en genetisk defekt som innebär att de har problem med att producera enzymer som bryter ner socker och stärkelse. Det kan vara just de som blir bättre av LCHF-kosten, enligt Cecilia Weznaver.
Studien visade även att patienterna som främst haft problem med förstoppning fick mer normal avföring av LCHF-kosten.
– Det stämmer att tarmmotoriken kan öka av fettrik mat, säger Cecilia Weznaver.
Det finns dock en baksida med LCHF: kolesterolet ökade hos patienterna.
– Det är inte en välkommen effekt, för det ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Därför menar hon att det är viktigt att man tänker på vilka slags fetter man får i sig om man äter sån kost. Hellre fisk och olivolja än mängder med vispgrädde och smör till exempel.
Framtiden: Anpassad kost för olika IBS-symtom
Den andra sortens kost som en grupp testade, som kallas låg FODMAP-kost, var att minska på bland annat baljväxter, lök, vete, mjölkprodukter och vissa frukter.
– Det är rätt nyttig mat egentligen men den innehåller kolhydrater som vissa inte kan bryta ner. Har man den känsliga tarmen som känner av mer så börjar det göra ont och blir svullen och man kan få lös mage.
Man vill dock inte att patienter ska stå på låg FODMAP-dieten för länge, för den kan bli för ensidig och näringsfattig. Därför började de efter den restriktiva testperioden att trappa upp och pröva att äta livsmedel var för sig.
– Mjölken kanske gick bra men inte pastan, eller den mängden gick men inte pasta både till lunch och middag.
Det är bra att få syn på vad som funkar för varje person så att man inte undviker olika slags mat i onödan.
Studien visade att de som haft mest problem med lös mage fick mindre diarréer av den här kosten.
– Det är alldeles för tidigt för att kunna säga något men det här är ju jätteintressant att titta vidare på nu. Är det så att man skulle kunna rekommendera LCHF-kost till de som har vissa symtom inom IBS som förstoppning och låg FODMAP-kost till dem med diarréer?
Hon hoppas att man kommer kunna skräddarsy kostbehandlingarna mer framöver så de inte behöver vara så extrema.
Cecilia Weznaver ser att de personliga lösningarna, som är anpassade efter ens liv, är bättre för att de håller i längden.
– Ingen vill äta efter en lista, det funkar ju inte.
Även läkemedel har bra effekt – kostbehandling är inte för alla
I undersökningen fick alltså deltagarna antingen äta någon av de två dieterna eller en medicinsk behandling.
– Båda dieterna var lika bra på att minska IBS-symtomen, och båda hade bättre effekt än medicin.
Men folk ska inte bli avskräckta av läkemedel, säger hon. Det visar också på bra effekt.
– 58 procent blev hjälpta av medicin. Det kan man jämföra med de drygt 70 procent som blev hjälpta av kost.
Hon är också tydlig med att de inte rekommenderar kostbehandlingarna till personer som tidigare haft problem med ätstörningar eller som gått ner ofrivilligt i vikt. Då finns det annan hjälp att få som passar de patienterna bättre.
Man vet fortfarande inte riktigt vad som är orsakerna bakom den stora folksjukdomen. Livsstilsfaktorer som sömn, motion och stress påverkar hur man mår i sin sjukdom säger hon. Vid en obehandlad IBS är livskvalitén ofta låg och många har samtidigt problem med ångest och depression.
– Även dessa psykologiska besvär blev bättre av kostbehandlingen. Allting förbättrades.
Har många patienter inte redan tänkt på att maten kan påverka IBS:en?
– Det är så olika. Folk har så olika matvanor och vissa har superkoll och andra vet inte vad en kolhydrat är, säger Cecilia Weznaver.
LÄS MER:Vården missar gonorré i munnen och rumpan
LÄS MER:Barn till stressade mammor kommer tidigare i pubertet
