Ludwig van Beethoven dog den 26 mars 1827. Förra veckan slogs nyheten från en grupp forskare som analyserat hårstrån från kompositören upp stort.
Detta trots att deras teori om dödsorsaken bara var en bekräftelse på vad man tidigare antagit. Beethoven dog av levercirrhos. Kunde varit intressant om detta var en ovanlig sjukdom men det gemenliga namnet är skrumplever.
Det kunde ändå varit intressant om orsaken till den skrumpna levern varit stor dryckenskap. Men enligt de flesta forskare drack Beethoven måttligt.
Det sista vinet han drack kan ha varit Rüdesheimer Berg (409 kr på Systembolaget). Han intog det med sked. Måttligt var ordet.
Den 3 december 1826 la sig Beethoven sjuk och förblev sängliggande fram till sin död. Läkarna gjorde vad de kunde, bland annat punkterades den vattenfyllda buken hela fyra gånger (utan bedövning).
Läkaren Baptist Malfatti beordrade varma bad och en diet på glass, frusen punsch och frysta frukträtter. Beethoven hade säkert dött tidigare om det inte var för hans bröstkorg, den var ”som gjord av stål”.
Redan för över tjugo år sedan undersökte forskare hårstrån från Beethoven. Då var tipset blyförgiftning. Inte heller det särskilt intressant. Det fanns bly i mycket på den tiden, fisk, medikamenter, vin med mera.
Det fanns för övrigt gott om hårstrån från den berömde kompositören i omlopp efter hans död. När han låg på lit de parade i Schwarzspanienhaus i Wien strömmade folk dit och de flesta försökte få tag i en lock från den döde. Beethoven var i det närmaste skallig när han begravdes.
Betydligt intressantare död hade Mozart som avled endast 35 år fyllda i december 1791. Han var visserligen krasslig, livet var skört som ett hårstrå, men misstankar om mord har grott genom åren.
Vid Beethovens begravning kom 20 000 personer medan Mozart fördes till sin sista vila i det närmaste obemärkt. Även här får man väl säga att Mozart överträffar Beethoven när det gäller det intressanta i dödsfallet.
Det finns obemärkta dödar och bemärkta dödar.
Till de senare hör vår egen kung Adolf Fredrik som inte dog på slagfältet som andra kungar utan vid middagsbordet. Året var 1771 och enligt traditionen hade han ätit ihjäl sig på hetvägg, semlor i varm mjölk.
Det kunde ändå varit intressant om orsaken till den skrumpna levern varit stor dryckenskap. Men enligt de flesta forskare drack Beethoven måttligt.
Den som brukar åberopas när det gäller semlorna är skalden Johan Gabriel Oxenstierna som visserligen vid dödsfallet befann sig i Wien men omtalar i sin dagbok ett brev från sin vän Bergklint (ett ovanligt långt brev för övrigt, påbörjat den 26 november 1770 och avslutat den 22 februari 1771).
Oxenstierna skriver: ”Hans Majts dödsfall har skedt af indigestion af hetvägg, surkål, kött med rofvor, hummer, Caviar, böckling ock Champagnevin” och tillägger: ”Det är ej att omkomma på det mäst lysande sätt.”
Men tillräckligt intressant för att bli ihågkommen just för sin död. Det är Gustaf II Adolf, Karl XII och Adolf Fredrik av de kungliga dödsfallen vi minns: dimman, knappen och semlan.
Tallyho!
Missa inget från GP Världens gång!
Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
