Tio av de tolv filmer som nu erbjuds Biopassets köpare är gjorda av män. Ett namn sticker ut i sammanhanget: Greta Gerwig. Hon har regisserat komedin ”Barbie” med Margot Robbie och Ryan Gosling i huvudrollerna.
Även Charlotte Vandermeersch märks som medregissör till ”De åtta bergen” i samarbete med Felix van Groeningen.
I övrigt är det enbart män som regisserat de filmer som noggrant valts ur biorepertoaren för en ”vuxen publik” som det står på Biopassets hemsida.
I november i fjol lanserades Biopasset, efter dansk modell, något GP berättat om. Satsningen möjliggjordes genom ett stöd på tre år från Svenska filminstitutet på 4,67 miljoner kronor. Det uttryckliga målet är att på sikt öka de svenska biosiffrorna med två miljoner besök per år.
Tanken är att du blir medlem i en biografklubb. Där erbjuds du att se särskilt utvalda biograffilmer, ungefär en per månad i ett års tid, för halva priset. Passet gäller på alla biografer som är med i satsningen: Filmstaden, Svenska Bio, Cinemascenen, Eurostar och Björnbiografer. Bara en av tio regissörer i det första urvalet var kvinna. När säsong två nu drar igång är mansdominansen fortsatt lika hög.
Kvinnliga regissörer föll bort längs vägen
Per Mårtensson är programdirektör på Filmstaden och ordförande för det programråd som valt ut de aktuella filmerna.
– Vi vill främst hitta ett utbud som attraherar en bred målgrupp, som vi hoppas ska bli nöjd, sprida ordet och locka fler till bioklubben.
Urvalsprocessen börjar med att svenska filmdistributörer får nominera filmer de anser lämpliga för just Biopasset.
– Efter filmfestivalen i Cannes i våras drog det arbetet igång och vi hade över 40 nominerade filmer, berättar Per Mårtensson.
Hur tänker du kring underskottet av kvinnliga regissörer i ert urval?
– I dagsläget tycker vi sju som satt ihop programmet att det är optimalt, trots att det inte innehåller så många kvinnliga regissörer, säger han.
– Men vi skulle gärna få till en bättre representation. Att inkludera fler kvinnliga regissörer är ett av våra kriterier – även om det är mer av ett önskemål än ett huvudkrav. Vi hade också ganska många filmer gjorda av kvinnor, men en del föll bort längs vägen.
Varför det?
– En del av dem hade inget fast premiärdatum, eller krockade premiärmässigt med mer publikdragande filmer gjorda av män. Andra föll bort då vi såg dem och inte tyckte att de höll måttet. Det viktigaste för oss är att filmerna är lättillgängliga, drar publik och ger en upplevelse. Sedan kan vi krydda mixen med någon film som man normalt kanske inte skulle sett, som nu Kore-edas ”Min vackra stjärna”.
Utvalda filmer 2022-2023
”Bränn alla mina brev” (Regi: Björn Runge)
”Triangle of sadness” (Regi: Ruben Östlund)
”Mrs Harris goes to Paris” (Regi: Anthony Fabian)
”Rose” (Regi: Niels Arden Oplev)
”Min vackra stjärna” (Regi: Hirokazu Kore-eda)
”A man called Otto” (Regi: Marc Forster)
”En dag kommer allt det här att bli ditt” (Regi: Andreas Öhman)
”The whale” (Regi: Darren Aronofsky)
”What’s love got to do with it?” (Regi: Shekhar Kapur)
”D’Artagnan – De tre musketörerna” (Regi: Martin Bourboulon)
”De åtta bergen” (Regi: Felix van Groeningen och Charlotte Vandermeersch)
”Barbie” (Regi: Greta Gerwig)
”Fokuserar på andra kriterier”
Tolv filmer erbjuds nu publiken, men hittills har intresset inte alls varit lika stort som för motsvarande bioklubb i grannlandet Danmark.
Det har sålts 6000 svenska biopass till och med augusti 2022 – vilket är betydligt färre än målet på 20 000 det första året.
– Biopasset lanserades hösten 2021, och sedan infördes pandemiregler en period. Så jag tycker inte att det är så konstigt att målsättningen inte nåtts, säger Helena Simonsson, tillförordnad chef för enheten distribution och visning på Filminstitutet.
Filminstitutet har länge bedrivit ett arbete för ökad jämställdhet inom filmen – ett arbete som även uppmärksammats internationellt.
Hur rimmar det med Biopassets utvalda filmer?
– Ett av våra mål har med jämställdhet att göra, det är riktigt. Men vi har ju även fler mål. Just i det här fallet beslöt vi att fokusera på andra kriterier – exempelvis filmer på svenska och att bredda utbudet med filmer på andra språk än svenska och engelska. Det urval som nu gjorts tror jag i mångt och mycket speglar hur biografmarknaden ser ut i dag, säger Helena Simonsson.
LÄS MER:Nya Biopasset lyfter fram storfilmer regisserade av män
LÄS MER:Recension: ”Triangle of sadness” i regi av Ruben Östlund
LÄS MER:Recension: ”Bränn alla mina brev” i regi av Björn Runge
Biopasset
- Kostar 149 kronor.
- Lanserades i november 2021.
- Är en klubb som också fungerar lite som ett rabatthäfte. Medlemmarna erbjuds att se tio särskilt utvalda biograffilmer, ungefär en per månad, för halva priset.
- Gäller på ett stort antal biografer runt om i Sverige, bland annat på Filmstaden, Svenska bio, Eurostar, Cinemascenen och Björnbiografer.
- Ett oberoende råd väljer ut vilka filmer på repertoaren som ska omfattas av Biopassets rabatterade pris. Rådets ordförande är för närvarande Per Mårtensson, programdirektör på Filmstaden.
- Framtaget av Biografklubb Sverige AB som ägs gemensamt av Sveriges filmuthyrarförening och Sveriges biografägareförbund, med stöd av Svenska filminstitutet.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv. För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
