Göteborgsoperans vd Christina Björklund medger att de inte når ut så brett som de önskar med sin verksamhet.
Göteborgsoperans vd Christina Björklund medger att de inte når ut så brett som de önskar med sin verksamhet. Bild: Olof Ohlsson

Operachefen Christina Björklund om kampen att nå fler

Göteborgsoperan får drygt 360 miljoner per år i offentliga medel. Uppdraget är att ge alla invånare i Västra Götaland tillgång till opera, dans, konsert och musikal. Men enligt operans vd Christina Björklund lyckas man inte nå alla.
– Nej, det skulle jag inte säga. Inte att vi når alla. Men vi har en väldigt bra bredd och spets, säger hon.

ANNONS
|

Göteborgsoperan har i uppdrag att nå ut till alla invånare i Västra Götaland. De ska tillfredsställa fantasterna som skriker efter nyskriven, svensk opera, men också locka in människor som aldrig har sett musikal, dans eller klassisk musik framföras på scen.

I dagsläget finns det grupper som man har svårt att nå säger operans vd Christina Björklund, men påpekar att det finns en stor bredd i publiken och att det ser annorlunda ut i salongerna beroende på typen av föreställning.

– Vi har en hard core-grupp med människor som älskar opera. Jag har inte registrerat dem utifrån ålder eller så, men det är klart, det är en viss publik. Speciellt om man kommer hit på premiärer ser man att det rör sig om lite äldre personer.

ANNONS

– Sen när det gäller musikalen är vi superbreda. Där ser vi att vi når helt andra grupper, familjer och barn.

Anser att dansen är särskilt viktig

Göteborgsoperan har flera satsningar för att locka in ny publik. De håller gratisspelningar och tematiserade skolföreställningar, öppnar upp huset vid Lilla Bommen, men tar sig också utanför väggarna.

Operan förlägger en betydande andel av sina föreställningar i regionen; i Tibro, Grästorp, Uddevalla, Vara, i Göteborgs ytterområden.

Men när det kommer till att nå nya grupper är det dansen som Christina Björklund särskilt vill lyfta.

– Modern dans betyder något annat för till exempel människor med annat etniskt ursprung. Där ser vi att vi har en nyckel till en annan publik. De gör inte av med lika mycket i restaurangen, de fikar när de är här. Men dansen fyller salongen med en helt annan typ av publik.

Stora skillnader i Göteborg

Trots satsningarna anser Christina Björklund att Göteborgsoperan i dagsläget inte når hela vägen fram. Det är exempelvis svårt att få människor från Göteborgs ytterområden till operaföreställningar menar hon.

När GP begär ut postnummer till Operans abonnenter, de som vd:n kallar för "hard core-fansen", tecknas en liknande bild.

GP har tagit del av postnummer tillhörande de som har köpt abonnemang under säsongen 18/19. Listan består av ungefär 3 000 nummer, men det totala antalet abonnenter är ungefär 4 800. Var de som inte har köpt sitt abonnemang själva bor går inte att svara på.

ANNONS

"det finns stora grupper som aldrig har varit inne i operahuset."

Siffrorna är alltså ungefärliga men skillnaderna är tydliga. I Linnéstaden har ungefär 200 personer köpt ett abonnemang för säsongen 18/19, i Bergsjön är samma siffra 10. I Askim rör det sig om ungefär 130, i Angered runt 20.

Men Christina Björklund tycker inte att jämförelsen är särskilt relevant, eftersom deras abonnenter ändå blir allt färre.

– Vi vill nå människor i Bergsjön, men det gör vi på andra sätt. Sen är det inte tillräckligt för jag skulle vilja nå många, många fler.

Conny Brännberg, kulturnämndens ordförande i Västra Götalandsregionen, menar att Operans utmaningar gäller för hela samhället.
Conny Brännberg, kulturnämndens ordförande i Västra Götalandsregionen, menar att Operans utmaningar gäller för hela samhället. Bild: Lasse Edwartz

Tycker att Operan gör ett bra jobb

Conny Brännberg är kulturnämndens ordförande i Västra Götalandsregionen. Han tycker att Operan gör ett bra jobb med att vidga deltagandet.

– Jag tror att i jämförelse med andra operahus har Göteborgsoperan ansträngt sig riktigt rejält. Sen kan vi konstatera att det finns stora grupper som aldrig har varit inne i operahuset.

Han menar att uppdelningen inte är unik för Operan utan finns i hela samhället.

– Under kulturkalaset gjorde man mätningar på Götaplatsen i samband med att en arabisk storstjärna spelade. Då var det personer där som uppgav att det var första gången de var på Götaplatsen.

Är det rättvist att lägga drygt 360 miljoner per år på Operans verksamhet när inte alla tar del av den?

ANNONS

– Operan är den mest penningslukande av våra institutioner. Det krävs för att vara på den internationellt höga nivån. Om det är rättvist kan vi ha en diskussion om men vi är tydliga med att Göteborgsoperan är en viktig kulturinstitution.

Så har vi gjort:

GP har begärt ut postnummer från de nästan 3 000 personer som har köpt abonnemang till Göteborgsoperan säsongen 18/19. Eftersom många köper tillsammans finns det dock ungefär 4 800 abonnenter totalt. Var de som inte har köpt sina egna biljetter bor vet vi inte.

Vi har valt att inte visa områden som har fem eller färre abonnemangsköpare. Vissa postorter har vi valt att slå samman – exempelvis de köpare som bor på Tjörn och Orust.

För de postnummer som ligger inom postorten Göteborg har vi valt att dela upp dem utifrån den tidigare stadsdelsindelningen. Gränserna mellan Göteborgs tidigare stadsdelar och postnummersområden överlappar dock varandra, siffrorna ska därför ses som ungefärliga.

Göteborgsoperan påpekar att det är relativt få av deras besökare som är abonnenter. För säsongen 18/19 hade de fram till den trettonde maj sålt 247 763 biljetter totalt. 21 267 av dessa vara abonnemangsbiljetter, det vill säga ungefär 8,5 procent.

Operans vd Christina Björklund menar att det går att se på abonnenterna som "hard core-publiken" och förklarar att det framförallt är de som går på operapremiärerna.

ANNONS