Journalisten Negar Josephi och hennes familj mottog dödshot efter att ha skrivit en artikel för GP Kultur. De förtjänar upprättelse.
Journalisten Negar Josephi och hennes familj mottog dödshot efter att ha skrivit en artikel för GP Kultur. De förtjänar upprättelse. Bild: Pontus Lundahl/TT

Johan Hilton: Hoten mot Negar Josephi måste tas på allvar

Journalisten Negar Josephi och hennes familj mottog dödshot efter att hon skrivit en text för GP Kultur. Trots det goda bevisläget och hatbrottsaspekterna läggs nu förundersökningen ned. Bisarrt, skriver GP:s kulturchef Johan Hilton.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Sedan maj i år lever kulturskribenten Negar Josephi med ett överfallslarm.

Timmarna efter att hennes första text för GP Kultur publicerats – artikeln ”Äntligen får bilden av Israel vara komplex” ringde det i hennes telefon. Det var en man, hemmahörig här i Göteborg, som kallade henne ”feministisk judehora” och hotade att döda henne, hennes make och son. Josephi blockade numret, kort senare fick hon sms från ett annat nummer, med fortsatta dödshot och hatbudskap.

Det är inte första gången som den misstänkte mannen i fråga gett sig på just journalister. Så sent som i slutet av juni i år fälldes han av Göteborgs tingsrätt för att ha angripit två kvinnliga mediearbetare – i det ena fallet för ofredande, i det andra för olaga hot. I sina kontakter med de båda journalisterna har han bland annat kallat dem för ”sekulär iranhora”, ”feministslyna” och uttryckt våldsamma fantasier om vad han vill göra med en av journalisterna.

ANNONS

Också Negar Josephi har utsatts för hot tidigare, bland annat från nynazister, antisemiter och religiösa extremister. Mannen som ringde henne blev droppen – i dag lever hon och hennes familj under skyddad identitet.

Det går heller inte att bortse från den större bilden

Problemet är att Negar Josephi riskerar att inte få upprättelse. För trots att hon polisanmälde händelsen, trots att bevisläget är gott och trots att hoten med sin tydligt manifesterade antisemitism i allra högsta grad är att betrakta som ett hatbrott – där alltså en straffskärpningsregel kan bli aktuell – har förundersökningen mot mannen nu lagts ned.

Anledningen till detta rubriceras som ”åtalsunderlåtelse”. Det innebär att det straff som den misstänkte nyligen dömts till, enligt åklagarens bedömning, inte skulle påverkas om han även dömdes för dödshoten mot Negar Josephi och hennes familj. Påföljden ”är tillräcklig för att omfatta också den nya brottsligheten”, skriver Göteborgs åklagarkammare i sitt besked.

Denna juridiska teknikalitet ter sig fullkomligt bisarr i det här sammanhanget: ett dödshot som innefattar en hel familj‚ varav ett barn i lågstadieåldern, sker på antisemitisk grund och riktas mot en journalist som gjort bruk av sin yttrandefrihet i en opinionsartikel.

Det går heller inte att bortse från den större bilden. Hoten kommer i en tid då toleransen för det som i går tedde sig närmast otänkbart ökar – ett läge där såväl journalister och minoriteter allt oftare utsätts för öppna hot. Och där auktoritära makthavare såväl väster- som österut aktivt utsett fria medier till sina främsta fiender.

ANNONS

Att hoten inte bara riktas mot en journalist, en representant för det öppna samhället, utan också mot hennes judiska identitet kan – och ska – därför ses som ett varningstecken på det allt hätskare tonläget i frågor som rör demokratins kärnpunkter. Och där måste samhället göra en tydlig markering.

Och vad sorgligare är: omkring hälften av dem tror att rättsväsendet saknar kompetensen att hantera dem

Inom mediebranschen är det förvisso inga nyheter att tonläget mot journalister hårdnat betänkligt på senare år. Enligt en studie från Lunds universitet och Högskolan i Halmstad 2021 uppgav till exempel hela 70 procent av de 3000 tillfrågade journalisterna att de själva utsatts för kränkningar, varav en fjärdedel för uttalade hot. Och vad sorgligare är: omkring hälften av dem tror att rättsväsendet saknar kompetensen att hantera dem.

För att få bukt med problemet har en lag nyligen instiftats som trädde i kraft 1 augusti i år, där brott mot journalister straffas efter samma skala som våld eller hot mot tjänsteman.

Det i kombination med den uppenbara hatbrottsaspekten borde egentligen vara skäl nog för att ompröva beslutet med den nedlagda förundersökningen.

Josephi och hennes make har, med benäget stöd från Reportrar utan gränser Sverige och dess ordförande Erik Larsson, begärt just en sådan omprövning. Man kan bara hoppas att Göteborgs åklagarkammare gör en ny bedömning – Negar Josephi och hennes familj förtjänar att hoten mot dem tas på största möjliga allvar.

ANNONS

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Äntligen får bilden av Israel vara komplex

LÄS MER:Att angripa konst är att angripa det bästa i människan

Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev

GP:s kulturchef Johan Hilton tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS