Min äldsta son har börjat att fråga mig om aktier. Det har han inget för, för jag kan ingenting berätta. Han har även börjat intressera sig för räntor och att bli ekonomiskt oberoende, snabbt. Inte heller där har han något att hämta, om det inte är bolåneräntor och hur man skuldsätter sig på bostadsmarknaden på sekunden det tar att sms:a in ett bud – där har jag en del erfarenhet att dela med mig av.
Frågorna är inte konstiga i sig, men de landar hos mig ungefär samtidigt som resultatet från årets Ungdomsbarometer, en undersökning om vad unga gör, tycker och tänker. Sedan några år tillbaka ofta nedslående läsning, och denna gång var verkligen inget undantag. Nytt för i år är att enkäten gått ner i åldrarna och pratat med sju- till fjortonåringarna, eller generation Alpha om man så vill. Och det är här det blir riktigt mörkt.
Två av fem lågstadieelever uppger att de är ”mycket intresserade av att shoppa” och ännu fler, 47 procent, att de är ”mycket intresserade av pengar”. (Hur många av tjejerna som identifierar sig som feminister? 3 procent. Det kan man kanske inte begära av så unga barn, tänker ni. Jo, om 14 procent inte bara känner till begreppet utan även identifierar sig som ”soft girls”.) Pengar och konsumtion är alltså prio ett för våra lågstadiebarn. I en tid när de ekonomiska klyftorna i Sverige är avgrundsdjupa och sommaren slog globalt värmerekord. Igen.
Tycker du som jag att det här känns som rätt trista värderingar? Som man bäddar får man bekant ligga, och detta är den berättelse om livets kärna vi viskat till våra barn. Och den är inte bara sorglig därför att både de och planeten kommer att bränna ut sig till ingen nytta alls, utan också för att vi samtidigt berättat för dem vilka värderingar som är oviktiga: Gemenskap, relationer, familj, samhälle, bildning, generositet.
Föräldraguiden
Lisa Stevik och Klara Grape skriver varje vecka om livet som förälder och ger tips om aktiviteter och saker man kan göra med barn kommande helg. Följ Föräldraguiden för att få en pushnotis i din mobil när detta publiceras.
Familj och släkt är jobbigt, knöligt, ett nödvändigt ont. Samarbete mellan grannar och vänner dömt att misslyckas. Varje handling en avvägning om ifall det är värt det för dig själv – från bistånd till att träna knattefotboll. Mår du dåligt psykiskt? Spar din energi åt dig själv, vänd dig inåt och läk dig själv, av egen kraft. Samtidigt brottas en tredjedel av alla unga med ensamhet och isolering.
Kanske var inte receptet att vara konsument i första hand, och medmänniska i andra, det rätta?
Ändå ger vuxenvärlden de pengatörstiga sjuåringarna tummen upp och en rejäl ryggdunk.
Men det visste vi ju. Den mest citerade forskningen i modern tid måste väl vara den om lycka. Den som visar att visst mår man bättre om ekonomin inte är akut – men sambandet mellan pengar och lycka planar ut vid 50 000 kronor i månaden. Mer pengar än så kommer inte köpa dig mer lycka. Och den största studien om lycka som gjorts visar att det är nära relationer som gör tricket.
Ändå ger vuxenvärlden de pengatörstiga sjuåringarna tummen upp och en rejäl ryggdunk. Finansministern blinkar med ena ögat åt lågstadiebarnen och langar fram en politik som bekräftar det de redan verkar ha snappat upp: Din plånbok är det viktigaste och mest värdefulla du har. Faktiskt viktigare än nästan allt annat – som skola, vård, civilsamhälle, bistånd, välfärd. Pengar på fickan är prio ett (om du inte råkar vara en ung man i ett utsatt område, då är det viktigt att du i stället avglorifierar en rik livsstil, menar de rika).
Vi pekar och visar barnen hur vi skär bort tjocka, oförsiktiga skivor av det gemensamma. Tusenlappar till dem som redan har så det räcker i stället för skälig levnadsstandard för alla barn, rotavdrag i stället för studiecirklar, att köpa en ny altan i stället för att jobba kortare dagar och sitta i gräset med dem som vi vet faktiskt gör oss lyckliga.
Vi behöver en ny berättelse, och det snabbt.
När de sommarprat jag ville lyssna på under semestern var slut, letade jag mig tillbaka i arkiven. Jag landade hos författaren och professorn Sverker Sörlin, som pratade om den nya berättelsen vi måste skapa. För de gamla berättelserna fungerar inte längre. Vi kan inte fortsätta att leva som om vi hade tre jordklot sa han, och vi kan inte fortsätta bygga välfärd i vår del av världen av resurser vi hämtat från en annan – och jag tänker att det också handlar om att vi inte kan fortsätta leva som om pengar är viktigare än varandra. Sörlin drömde om en ”ny och inkluderande berättelse om Sverige” och om hur bråttom det är – men också om hur spännande det kommer att bli. Och jag rös lite där i bilen (det var en regnig sensommardag, jag hade stannat på en mack utanför Ulricehamn och hade tio nya värphönor i bakluckan – en bra podd, bok eller sommarprat gör att man kommer ihåg just sådant).
Vi har inte bara matat oss själva med en skitberättelse om hur världen ska fungera och vad i den som är viktigt, vi har också fått barnen att tro på den fullt ut.
Vi behöver en ny berättelse, och det snabbt. Gärna innan nästa Ungdomsbarometer når min inkorg. Det börjar bli för deppigt
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Saker att göra med barn i Göteborg på helgen
LÄS MER:Aktiviteter för barn i Göteborg
LÄS MER:Barnteater i Göteborg – från Operan till dockteatern
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
