Jag saknar tiden när Tinder gjorde köttmarknad av oss alla, skriver Caroline Hainer.
Jag saknar tiden när Tinder gjorde köttmarknad av oss alla, skriver Caroline Hainer. Bild: Kallestad

Caroline Hainer: Tinder fyller tio år – och har blivit skittråkig

Tinder fyller tio år, och har under sin livstid devalverat värdet av romantik rejält. Men nätdejtingen har i sin tur fallit offer för en annan käpp i det romantiska hjulet. Caroline Hainer skriver om hur politiken förstört Tinder.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Nyligen fyllde dejtingappen Tinder tio år. Det uppmärksammades i tidningar världen över på ett förvånansvärt negativt sätt. ”Tio år med Tinder: tusen sätt att dumpa och bli dumpad”, skriver spanska El Pais. ”Ett decennium av ghostande, emojis och urbana myter”, skriver New York Magazine medan LA Times konstaterar att ”Gen Z är redo att göra slut med Tinder”.

Varför så sura miner?

Många av artiklarna konstaterar det vi redan vet – att Tinder devalverat värdet av sex och romantik genom att göra uppvaktningen till en virtuell köttmarknad.

Flera artiklar går också igenom hur den digitala dejtingen i allmänhet utvecklats (sammanfattat: många testar nya grejer men faller sedan tillbaka på Tinder i alla fall). Men bara ett fåtal av artiklarna uppmärksammar den största utvecklingen av dem alla – hur politiken gjort Tinder skittråkigt.

ANNONS

All nätdejting, och i stort sett all dejting över huvud taget, bygger på regeln om den minsta gemensamma nämnaren. Den brukade betyda bilder från ett maraton, en fisk, en yogamatta eller ett glas rosé i solen. Alltså curerade personlighetsmarkörer menade att säga något om hela vår person. Vilket såklart är befängt. Men också nödvändigt, det är den minsta gemensamma nämnaren som öppnar för samtalet. ”Ska du springa Midnattsloppet i år?”.

Men i dag ser markörerna annorlunda ut: ”Röstar du SD kan du svajpa bort mig direkt”, ”Tänker inte be om ursäkt för att jag älskar mitt land”, #MeToo, #BLM, ”Hjärtat åt vänster såklart”.

Från mitten av 2016 till mitten av 2017 såg den amerikanska dejtingsajten OkCupid en ökning på 64 procent bland användarna som valde att uppge politiska sympatier på sin presentationssida. Liknande siffror registrerades på dejtingsidan eHarmony och dejtingappen Bumble. 2020 uppgav dessutom 85 procent av OkCupid-användarna att de ansåg att det var viktigt att deras dejt var av samma politiska övertygelse som dem själva. Och på Tinder har man noterat en uppsjö av politiska kungörelser i presentationstexterna.

För den politiska värderingen är den nya personlighetsmarkören, menad att sammanfatta både livsstil och identitet. Ingen som skriver ”Tror på allas lika värde” kan tänkas spela golf. Ingen som skriver att de ”står upp för Sverige” har någonsin lyssnat på Timbuktu, ätit falafel eller varit på musikfestival. Man vet var man har varandra med en enkel hashtag.

ANNONS

All nätdejting, och i stort sett all dejting över huvud taget, bygger på regeln om den minsta gemensamma nämnaren.

Detta har lett till Relate, där man matchar utifrån värderingar. Appen som nådde Sverige för ett år sedan borde ses som ett grundläggande bevis på den politiska markörens nya roll som matchmaker.

Det har också skapat fenomen som ”wokefishing”, när man (eller snarare män, detta är uteslutande en manlig företeelse) poserar med vänsteråsikter och feministiska sympatier som man egentligen inte har. För att ragga på kvinnor som uppskattar män som diskuterar polisbrutalitet, tolkningsföreträde och källsortering.

Det är därför inte Tinder som dödat romantiken, utan den oroväckande tendensen att låta etiketter definiera både en själv och alla andra. Att skippa verklig förändring till förmån för slogans, hashtags och slagord.

Visst, många studier visar att en relation har en större chans om båda har liknande värderingar. En annan politisk uppfattning än ens egen är irriterande, det vet man ju.

Men att ha olika syn på, säg, hur stor del av Sveriges budget som ska gå till försvaret, måste ju inte innebära att synen på hur man behandlar medmänniskor skiljer sig fundamentalt?

Men bara att uttrycka en sådan åsikt placerar mig genast i ett fack, naturligtvis, och ger mig ett antal förmodade åsikter. En tanke och ett konstaterande som får mig att nostalgiskt minnas tiden då Tinder gjorde köttmarknad av oss alla, i stället för vandrande, tomma etiketter.

ANNONS

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Nischade dejtingappar får mig att tappa hoppet om romantiken

LÄS MER:Det finns inget förtryck mot bisexuella

LÄS MER:Nu ställs Tindersvindlaren ur Netflix-serien inför rätta

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS