Laura Ingemarsson: Mer än bara värmen som får Macron att svettas

Europeiska huvudstäder är i regel vidriga under sommaren. Kvävande hetta utan möjlighet att svalka av sig. Turister överallt och graffiti som uppmanar dem att åka hem. Parker med gräsmattor som man av någon anledning inte får sitta på. Lår som smälter samman med plastsätena i kollektivtrafiken.

Paris är ett typexempel på detta. Det är en plats som man helst ska undvika från juni till augusti.

För de parisare som inte kan fly väntas svettiga veckor. Allra värst är det för president Emmanuel Macron. Inte bara är han ansvarig för de praktiska arrangemangen och säkerheten i Paris när 15 miljoner OS-turister väller in i staden. Han måste också se till att Snoop Dogg är i ett tillräckligt respektabelt tillstånd för att bära OS-facklan under fredagens invigning, samtidigt som hans partikollegor och diverse andra politiker flyter runt i den grumligt bruna Seinefloden.

Med den arbetsbelastningen är det förståeligt att man inte också orkar hantera valresultatet och utse en premiärminister. Eller? Ska man pausa demokratin för ett sportevenemang?

I tisdagskväll utropade president Macron ”en olympisk och politisk vapenvila” efter att vänsterkoalitionen Nya folkfronten presenterat sin premiärministerkandidat. Ingen premiärminister kommer att utnämnas innan de olympiska spelen är avslutade. En klassisk OS-paus i demokratin.

För ja, hittills har egentligen ingenting förändrats sedan valet.

Det har gått sju veckor sedan Macron utlyste nyval till följd av hans partis nederlag i EU-valet. Den sjunde juli ägde parlamentsvalets rum och hans parti förlorade för andra gången i rad. Nya folkfronten stod som relativa vinnare och påbörjade genast förhandlingar om en gemensam premiärministerkandidat. Den nuvarande premiärministern Gabriel Attal skulle bytas ut mot ett vänsteralternativ.

Men att finna en kompromiss visade sig vara den största utmaningen på sju veckor för den sju veckor gamla koalitionen. Efter att gång på gång ha dissat varandras kandidater, gav koalitionspartierna till slut upp och enades oväntat nog om en tjänsteman på kommunen – Lucie Castets.

Castets, finans- och inköpsdirektör på Paris kommun, har en gedigen utbildning vid de franska elitskolorna Sciences Po och l’ENA, och erfarenhet från civilsamhället. I övrigt är hon helt okänd för den franska befolkningen.

När partierna i tisdags valde att gå ut med kandidaturen satt Macron i sin första intervju sedan valet. I sändningen ombads Macron att kommentera Castets och utropade då spontant den politiska OS-vapenvilan. Han passade även på att förklara att ingen egentligen hade vunnit valet.

Det stämmer förvisso att ingen erhållit majoritet i nationalförsamlingen, men en koalition fick ändå flest röster. Och inte var det Macrons.

Det är såklart förståeligt att Macron, mitt i OS-kaoset, inte orkar släcka några politiska bränder förrän den faktiska olympiska elden släckts i Jardin des Tuileries. Men det skickar märkliga signaler att Macrons koalition, trots förlust, fortsätter regera i en övergångsperiod utan definierat bäst-före-datum. Och att de dessutom skyller detta på ett sportevenemang.

För ja, hittills har egentligen ingenting förändrats sedan valet. Samma premiärminister, samma regering, till och med samma talman i nationalförsamlingen, som i veckan fick förnyat mandat.

Medan politiken står stilla, faller förtroendet för det nuvarande styret och själva syftet med nyval känns allt mer oförståeligt.

Den olympiska elden har onekligen gjort en svettig sommar i Paris ännu svettigare. Om Macron fortsätter ignorera valresultatet, kanske det enda sättet för honom att svalka sig är att ta sig ett dopp i Seine tillsammans med sina partikollegor.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Skrik och sangria – tar de gröna ut segern i förskott?

LÄS MER:Timbro ville ta Berlin till Almedalen

LÄS MER:Möt Jordan Bardella –extremhögerns nya stjärna

Laura Ingemarsson