Sverige får inte längre gå med i Nato, om Turkiet får bestämma. Helgens Koran-bränning utanför Turkiets ambassad blev droppen, orkestrerad av två provokatörer som vi inte borde behöva lära oss namnet på.
Och det kanske ringar in hela problemet.
Sverige är ett unikt land. Det är tydligt nästan varje gång våra värderingar går på export. Här är det inte en så himla stor grej att svenska flaggan bränns i andra länder. Ha! Sånt gör vi ju själv varje dag, tänker vi och minns Carl Johan De Geer ”Skända flaggan”, ett av våra mest kända konstverk.
Vi är landet där det går an att någon hänger en docka av Turkiets president upp och ned. Vi är till och med landet där vi sätter in piketstyrkor för att skydda knäppisar som vill bränna Koranen i områden där Koranen betyder allra mest. Inget av det här görs för att vi hatar flaggan, politiker eller religion. Tvärtom. Vi har bara lärt oss att väldigt få saker är heliga – utöver yttrandefriheten.
Chang Frick syns återkommande i SD-kanalen Riks och är chefredaktör för Nyheter idag. Tidningen är för Sverigedemokraterna vad tidningen ETC är för Vänsterpartiet, skulle man förenklat kunna säga. En viktig skillnad är dock att Chang Frick har en ”skit i allt”-attityd. Om man kommit nära Frick, vilket man tvingats göra om man har intresserat sig för medier det senaste decenniet, så vet man att det viktigaste för honom är att skapa oreda.
När alla talade om grön energi startade Frick ett bolag som lovade att bara sälja kärnkraft (och marknadsförde sig med att göra en Greta-staty av provokatören Joakim Lamotte). När SD-ledamoten Pavel Gamov lät sig korrumperas på bjudresa till Ryssland reste Frick med och dokumenterade allt som en vän/journalist/partist och gud vet vad. Gamov avgick efter publiceringen.
Fricks flackiga och fläckiga stil har gjort att han numera får sitta i panelen i underhållningsprogram i SVT.
Fricks flackiga och fläckiga stil har gjort att han numera får sitta i panelen i underhållningsprogram i SVT. Kort sagt vet han hur man upprör, sätter en agenda och skapar uppmärksamhet. Det är inte unikt för de som varit med under SD:s resa in i finrummen. Under valrörelsen blev det gång på gång tydligt hur partiet eller personer knutna dit förstår hur man med små medel kan provocera ett samtal i en viss riktning.
Så när Turkiet, en diktatur som ställer orimliga krav på Sverige, blir galna för en enkel politisk manifestation krävs det inget geni för att tänka: Här kan man ju hälla eld på brasan. Nyligen kunde tidningen Syre avslöja att Chang Frick betalat tillståndsprövningen för Rasmus Paludans brännande av koranen utanför turkiska ambassaden. Frick har sedan bekräftat påståendet till SVT.
En vanlig dag på jobbet för de SD-nära organisationerna, med andra ord.
Skillnaden nu är att en Nato-ansökan står på spel. Insatserna blir högre.
Eller blir de bara tydligare?
För detta är ju förutsättningen för vår Nato-ansökan. Sverige är ett land där vi rycker på axlarna åt provokationer av detta slag. Inte för att vi saknar respekt, utan för att den går så långt att vi respekterar till och med de som inte vill respektera andra.
Vill man släppa in Sverige i en Nato-gemenskap behöver man förstå det – att Sverige är ett land där vi inte behöver lära oss namn som Frick och Paludan. De bara finns där, som en kuriös del av samhället. De flesta har lärt sig att ignorera dem och det måste Turkiet också lära sig om det ska bli något med ett breddat Nato.
Allt annat skulle innebär ett Sverige som begick våld mot sig själv.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Frick erkänner att han betalade Paludans tillstånd
LÄS MER:Elon Musks omröstning ses som barnsligt vansinne
LÄS MER:Ny studie avslöjar myten om barn och mobiler
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
