Xi Jingping är Kinas statschef, som i sin roll kraftigt förstärkt diktakturens närvaro på den globala scenen.
Xi Jingping är Kinas statschef, som i sin roll kraftigt förstärkt diktakturens närvaro på den globala scenen. Bild: Tsvangirayi Mukwazhi

Hög tid att våga stå upp mot diktaturens Kina

Om 30 år kanske inte våra barn ser Kinas brist på rättigheter som en mardröm. Det beror på hur vi väljer att agera nu. Det menar GP Kulturs krönikör Hynek Pallas.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS

”Mardrömmen? Om Sovjetunionen hade kommit på Kinas recept. Då hade vi aldrig blivit fria”. Vid millennieskiftet blickade en tjeckisk närstående tillbaka på decenniet som förflutit sedan murens fall. Då, när många fortfarande trodde att kasinokapitalism leder till demokratiska värderingar, göt hon smolk i bägaren:

”Väst skulle inte lyfta ett finger.”

Att se dystra profetior slå in är aldrig roligt. Men 30 år efter kalla krigets slut och massakern på Himmelska fridens torg har vinden vänt. Och Kinas ambitioner väcker frågor om hur vi en dag kommer betrakta rättigheterna som efterkrigsgenerationer i väst har tagit för givna.

Det avgörs av hur vi står upp för dessa nu.

ANNONS

EU, en stormakt som gärna predikar humanism, exporterar sin yttre gräns till afrikanska diktaturer och har slaveri på samvetet. Är vi bättre än det Kina som opererar i samma region? Möjligen ger vi mindre ekonomisk avkastning. För medan Hongkongs frihet kläms sönder visar dess globala finanscentrum ingen kris. Tvärtom. Kinas fastland? Sedelpressen jobbar hårt i den etniska rensningens Xinjiang. Resultatet av USA:s kampanj mot telekommunikationsbolaget Huawei? Ett dussin av de 170 länder som använder produkterna har förbjudit dem.

Varför skulle det förvåna? Kina står för tre gånger så mycket av världshandeln som Sovjet gjorde 1959 – de är den största handelspartnern för 64 länder mot USA:s 38. Om någon undrar varför vi inte isolerar en nation som driver koncentrationsläger.

Med piska, morot och imitation av västvärldens globala strukturer har Kina skapat en plattform för att sprida sin version.

Vad som står på spel har kanske varit otydligt på grund av medial besatthet vid Donald Trump. Medan hans tweets gödde rubrikerna pumpade Kina in omärkta sedlar i korrupta regimer. Viktor Orbán kastade ut ett liberalt universitet från Budapest och bygger nu EU:s första kinesiska campus.

LÄS MER:Recension: ”Nomadland” i regi av Chloé Zhao

Att supermakterna idag är sammanlänkade på sätt som Richard Nixon bara kunde drömma om när han landade hos Mao 1972 påverkar – materiellt och kulturellt. Som Hollywoods kullerbyttor för att komma in på den lukrativa kinesiska marknaden. Inför lanseringen av Oscarsnominerade ”Nomadland” (svensk premiär förra veckan) tvättades en intervju med regissören Chloé Zhao i en amerikansk filmtidning ren från Peking-kritiska kommentarer. Och kommunistpartiets propagandablad Global Times morrade om Hongkong-dokumentären ”Do Not Split”: vinner den en Oscar så sårar det känslor och kan innebära ”stora förluster”.

ANNONS

Global Times visar också att de har örat mot samhällsdebatten och bemöter Kinakritik med att det är rasism och ”vit överhöghet”. Ett effektivt grepp – inte olikt Moskvas försåtliga engagemang för afroamerikaner på 1970-talet – som jag fick känna på efter en text som försvarade nidbilder av diktatorn Xi Jinping på en Stockholmsrestaurang (GP 13/10/20).

LÄS MER:Det är inte rasism med nidbilder på Kinas diktator

Kina visar gärna upp sin växande militärmakt, särskilt i närområdet. Men underskatta inte hur långt ekonomiska hot och värdegrundsretorik räcker. Med den svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai fängslad sedan 2015 och chefen för Nationellt kunskapscentrum om Kina, Björn Jerdén, nyuppförd på Pekings sanktionslista väljer nyhetsmagasinet Fokus att bjuda in till panelsamtal. Frågeställning: om de svala relationerna mellan länderna beror på att Sverige nekade Huaweis 5G-tillstånd. Sponsor? Huawei.

Om det efter andra världskriget var USA som exporterade den amerikanska drömmen så befinner vi oss 2021 i upptakten till något annat. Med piska, morot och imitation av västvärldens globala strukturer har Kina skapat en plattform för att sprida sin version.

Det är inte säkert att våra barn betraktar den som en mardröm om 30 år.

Läs mer av Hynek Pallas:

LÄS MER:Mer inkludering – ändå kryper Oscarsakademin för Kina

LÄS MER:Recension: ”Stormens utveckling” av Andreas Malm

LÄS MER:Recension: ”China’s Good War” av Rana Mitter

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

ANNONS