Pandemin har pågått i snart två år. Konsekvenserna globalt är stora med ökad fattigdom och hunger men också effekterna av de långa skolstängningarna, som riskerar att leda till livslånga konsekvenser för hundratals miljoner barn. Barn dör inte av pandemin utan av dess konsekvenser. Utebliven vård, inställda vaccin- och näringsprogram och ökad fattigdom hotar miljontals barns liv.
Pandemin får nu ny fart och ny aktualitet även hos oss i den rika, vaccinerade delen av världen med den nya mutationen omikron, “lilla o” på grekiska. Omikron har spridit sig blixtsnabbt och hotar att drabba även människor i länder med hög vaccinationstäckning. Vår oförmåga att fördela vaccin rättvist slår nu tillbaka.
Ojämn fördelning av vaccin
“Ingen är säker förrän alla är säkra” har varit en slogan sedan pandemins början. Men vetenskapens triumf i att få fram flera fungerande vaccin på ett år har kontrasterats mot det politiska systemets misslyckande att fördela dessa vaccin över hela världen. I en global bristsituation har “vaccinnationalismen” slagit krokben både för effektiv produktion och fördelning, trots globala fördelningsmekanismer som Covax.
Upptecknande av vaccinkontrakt och ouppfyllda leveranslöften av donationer har lett till en situation där endast 7 procent av Afrikas befolkning är vaccinerad, samtidigt som rika länder redan är inne på tredje dosen för sina befolkningar.
LÄS MER:Endast sju procent vaccinerade – nu stiger oron
Viruset har kunnat spridas fritt i stora delar av världen och mutationer har uppstått. Därmed är ingen säker, nationsgränser skyddar inte mot pandemier. Den låga vaccinationsgraden på den afrikanska kontinenten är sannolikt en av anledningarna till att nya varianter som omikron uppstår.
Fungerande vårdsystem och tilltro
Enbart tillgång på vaccin innebär däremot inte automatiskt att befolkningen blir vaccinerad. För det krävs att vaccinet når de som ska vaccineras genom fungerande hälsovårdssystem och en tilltro till myndigheterna som gör att människor sträcker fram armen. Därför behöver ryktesspridning och desinformation analyseras och bemötas, och resurser måste tillsättas för hela kedjan. Det är först då vi får en hög vaccinationstäckning, för alla överallt. Det, i kombination med andra smittskyddsåtgärder, är vad som krävs för att stoppa denna pandemi.
För att lämna pandemin bakom oss måste vi överbrygga vaccinationsklyftan och det är brådskande.
Det hävda exportstoppet av vaccin från Indien visar att alla kontinenter behöver få möjlighet att producera vaccin, tester och läkemedel. Afrika, med över en miljard invånare, importerar 99 procent av sina barnvaccin och allt sitt covidvaccin. Här behöver tekniköverföring ske, för att möjliggöra tillräcklig produktion på varje kontinent.
Vaccin inte en biståndsfråga
Sveriges nya regering bör därför fortsätta att generöst dela med sig av vaccin, stödja uppbyggnaden av robusta hälsovårdssystem och kampen mot desinformation. Dessutom bör Sverige dela med sig av sin höga kompetens inom life science-industrin för att bygga upp produktionskapacitet.
LÄS MER:Sverige har en och en halv miljon doser coronavaccin på lager – kan doneras
För allas säkerhet, nu och i framtiden, krävs ett paradigmskifte där vaccinationer inte ses som en biståndsfråga utan som ett globalt samhällsintresse, som involverar och engagerar ett stort antal av regeringens ministrar och departement. Regeringen bör driva dessa frågor kraftfullt i EU och FN samt i de av Världshälsoförsamlingen just beslutade förhandlingarna om ett pandemifördrag. Vaccinojämlikhet gör att vi backar i arbetet med att uppnå de globala målen för hållbar utveckling.
LÄS MER:VG-regionen återinför krav på munskydd
Sverige har genom biståndet gått i bräschen för jämlik tillgång till vaccin globalt. Om fler länder hade följt Sveriges exempel hade vi haft en annan situation i dag. Biståndspolitiken har dragit ett tungt lass men vi måste testa fler vägar framåt, bortom biståndet, då det till syvende och sist inte är en biståndsfråga.
Överbrygga vaccinationsklyftan
En pandemi löses inte ett land i taget, utan kräver globala gemensamma åtaganden. Den kräver att vi betraktar vaccin och vaccination som en global angelägenhet, för allas vår säkerhet.
Nya ministern för internationellt utvecklingssamarbete Matilda Ernkrans illustrerade detta globala synsätt (SVT 2/12) genom att säga att “Sverige kommer inte ut ur pandemin förrän världen är ute ur pandemin”.
LÄS MER:FHM om julen: Planera firandet utifrån den ökande smittan
Sverige har gjort mycket och vi kan inte göra allt, men Sverige kan och bör driva på andra länder inom EU och FN att ta sitt ansvar, att hitta vägar framåt och att öka vaccinationstakten globalt.
För att lämna pandemin bakom oss måste vi överbrygga vaccinationsklyftan och det är brådskande. Annars riskerar nya mutationer att uppstå och dessa kan vara mer dödliga än de nuvarande.Vi har inte råd att misslyckas, för då riskerar omikron, “lilla o”, att följas av omega, “stora o”. Samt av andra pandemier.
Pernilla Baralt, generalsekreterare Unicef Sverige
Stefan Swartling Peterson, professor i global systemomställning för hälsa, Karolinska Institutet
LÄS MER:Nya tester visar: Omikron fanns i Europa redan tidigare i november