Replik
23/9 Tvinga inte läkare att ge hälsoråd – de hjälper ändå inte
Det är viktigt att förändra den omgivande miljön men det räcker inte. Människor behöver även kunskaper och motivation. Hälsofrämjande insatser behövs i hela samhället, även i vården. Inte minst när det gäller matvanor som är komplexa och svåra att samtala om samt centrala för hälsa och välmående. I en uppskattning av olika beteenderelaterade riskfaktorers betydelse för död i Sverige står kostrelaterade riskfaktorer för 11 procent av dödsfallen.
Vi håller med om att läkare inte ska ge kvalificerade rådgivande samtal om kost men de bör ha tillräcklig förståelse för nutritionens betydelse för att remittera till och samverka med kostexperter. All sjukvårdspersonal bör också kunna vidareförmedla vetenskapligt grundad enkel information som inte är felaktig.
Blir lätt pekpinnar
Om den som ger kostråd har grunda kunskaper om mat och näring blir det lätt pekpinnar i stället för personcentrerad stöttning. Det är kontraproduktivt och leder till känsla av otillräcklighet. För att stödja och motivera krävs att samtalen är strukturerade och teoribaserade och i de flesta fall återkommande med långsiktiga mål. Rådgivaren måste ha djupa kunskaper i förändringsarbete, nutrition, matkultur för att individanpassa stödet. Det kräver ett hälsofrämjande förhållningssätt och en helhetssyn på personens livssituation, resurser, hälsa och kost. Denna kompetens i hälsofrämjande arbete har de som läst universitetsutbildningen Hälsopromotion med fokus på kost och fysisk aktivitet. När det gäller kostbehandling vid sjukdomar så är dietister oftast den bäst lämpade yrkeskategorin.
Det är oetiskt att inte dela med sig av de kunskaper som finns för att fler ska kunna leva ett friskt och långt liv. Det skapar ojämlikhet. Det ger också en ökad grogrund för alla de ogrundade dieter och kostbudskap som florerar samt ger större möjligheter att sälja onödiga och många gånger skadliga kosttillskott.
Det ger också en ökad grogrund för alla de ogrundade dieter och kostbudskap som florerar samt ger större möjligheter att sälja onödiga och många gånger skadliga kosttillskott
Vi vet i dag väl vad som kännetecknar kostmönster som förebygger sjukdom och förtidig död. Det behövs mer evidens kring hur förändring stöttas bäst men vi vet definitivt tillräckligt för att agera! Fler bör få chansen att äta gott, nyttigt och hållbart.
Christina Berg, leg. dietist, prof. i kostvetenskap, inst. för kost- och idrottsvetenskap, GU
Christina Lundberg, universitetslektor i kostvetenskap med inriktning mot beteendevetenskap, inst. för kost- och idrottsvetenskap, GU
Frode Slinde, leg. dietist, docent i klinisk näringslära, Inst. för kost- och idrottsvetenskap, GU