Det utredningen missar är att människor i kris gör allt för att kontakta sina släktingar och vänner samt att söka vård, råd och stöd från myndigheter. Är ett eller flera mobilnät då utslagna så blir trycket desto hårdare på polis, räddningstjänst, skolor, socialkontor, vårdcentraler och sjukhus, skriver debattören.
Det utredningen missar är att människor i kris gör allt för att kontakta sina släktingar och vänner samt att söka vård, råd och stöd från myndigheter. Är ett eller flera mobilnät då utslagna så blir trycket desto hårdare på polis, räddningstjänst, skolor, socialkontor, vårdcentraler och sjukhus, skriver debattören. Bild: ANDERS WIKLUND / TT

Mobilnäten behöver fungera även när katastrofen är ett faktum

Sverige är på väg att försumma möjligheten att öppna upp alla mobilnät vid en extraordinär händelse. Beslut väntas fattas av Post och Telestyrelsen (PTS) innan sommaren. Nu måste regeringen agera, skriver Anders Henriksson.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Vårt samhälle utsätts för allt fler störningar. Hybridkrig har närmast blivit vardag och risken för en terrorattack är konstant. Dessutom kan vi kan vänta fler skogsbränder, översvämningar, skred med mera till följd av ökade klimatförändringar. En störning hos en större mobiloperatör i mitten av april fick konsekvenser för både räddningstjänst och sjukvård. Det är en läxa vi behöver lära av.

Vid en extraordinär händelse – till exempel ett terrorattentat, en naturkatastrof, en omfattande brand eller en cyberattack mot banker och myndigheter – behöver allmänheten, sjukvården, socialtjänsten och många andra kunna kommunicera över de mobilnät som fyra operatörer driver i Sverige.

ANNONS

För att säkra möjligheterna att använda mobilnäten även vid större kriser behöver vi införa möjligheten till nationell roaming för extraordinära händelser. Detta innebär att samtliga mobilnät blir tillgängliga för alla abonnenter. Funktionen innebär att operatörerna – Tre, Telia samt Tele2/Telenor – åläggs att flytta kunder till bästa tillgängliga nät om de egna näten går ner. Men en nyligen genomförd utredning stänger dörren för den möjligheten.

Bild: HANS ALM

Går en operatörs nät ner, kommer alltså dess abonnenter inte kunna ringa

PTS har tillsammans med mobiloperatörerna utrett frågan om nationell roaming och kommit fram till att det bör kunna införas endast i händelse av höjd beredskap, det vill vid säga krig eller krigsfara. En bredare möjlighet att använda roaming skulle enligt PTS och operatörernas gemensamma bedömning verka konkurrenshämmande och minska operatörernas incitament att bygga säkra nät. Ingen bredare remissrunda har hållits med vare sig kommuner, regioner, polis eller räddningstjänst.

Konsekvensen är att såväl allmänheten som myndigheter får lita på hoppet att samtliga mobilnät fungerar vid en extraordinär händelse. Går en operatörs nät ner, kommer alltså dess abonnenter inte kunna ringa.

Det utredningen missar är att människor i kris gör allt för att kontakta sina släktingar och vänner samt att söka vård, råd och stöd från myndigheter. Är ett eller flera mobilnät då utslagna så blir trycket desto hårdare på polis, räddningstjänst, skolor, socialkontor, vårdcentraler och sjukhus. Vid ett riktigt skarpt läge får vi kaos och personskador. Och som en följd risk för minskad tillit till samhällsbärande funktioner och myndigheter.

ANNONS

Måste fungera

Mobilnäten har blivit en samhällskritisk infrastruktur som måste fungera även i händelse av samhällsstörningar. Frågan är därmed en del av den större diskussionen om civilt försvar och beredskap; om samhällets redundans och trygghet. Vårt samhälle är idag helt beroende av att mobilnäten fungerar utan avbrott, såväl för näringsliv och välfärden som för räddningstjänsten och allmänheten.

En ytterligare viktig aspekt är offentlig sektors behov av förtur i mobilnäten i händelse av en extraordinär händelse. Enbart en liten del av offentlig sektor, som vårdcentraler, socialkontor, skolor och äldreomsorgen har tillgång till kriskommunikationssystemet Rakel, som primärt används av räddningstjänsten. Eftersom offentlig sektor har en central roll i totalförsvaret och behöver fungera i alla lägen, särskilt i händelse av kris, så är möjligheten till roaming och förtur i högt belastade mobilnät nödvändig.

Det finns inga tekniska begränsningar att införa roaming vid extraordinära händelser. Alla mobiltelefoner har denna grundfunktionalitet och det är i princip bara att trycka på knappen för beslutande myndighet. Roaming tillämpas exempelvis idag om man åker utomlands i Europa. Dagens hinder handlar enbart om formalia och affärsmässiga frågor.

Bygger robusthet

Vi kan inte ha en ordning där mobiloperatörers kommersiella intressen sätts framför samhällets säkerhet. Att Sverige har flera fristående nät är en styrka i sig eftersom det bygger robusthet. Den konkurrenssituation vi idag har mellan våra stora operatörer är sund och behöver värnas. Nationell roaming vid extraordinära händelser handlar dock inte om konkurrens, utan om att vi behöver ha alternativ. Utformningen av samhällets beredskap behöver utformas utifrån samhällets behov. Människors säkerhet måste styra.

ANNONS

Regeringen behöver snarast säkerställa att vi inför roaming i händelse av extraordinära händelser, inte bara vid höjd beredskap.

Anders Henriksson Ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner

ANNONS