Mellanöstern:
Ingen region är mer konfliktfylld och komplicerad.
Irak
Efter att Saddam Hussein fördrevs och hittades i en jordhåla följde år av blodiga strider. Arlingtonkyrkogården i Washington ger vittnesbörd om det mänskliga priset i amerikanska liv. Sedan 2014 har USA haft omkring 5 000 man i landet. Men efter dödandet i en drönarattack av chefen för det iranska revolutionsgardets specialstyrka, Qassem Soleimani, krävde Iraks regering att USA kallar hem sina soldater. Det sker nu stegvis och i samförstånd, men under väpnade hot från iranska milisgrupper. De är en maktfaktor som destabiliserar ett etniskt och religiöst redan söndrat Irak där kaos utgör en grogrund för Islamiska staten att växa igen.
Iran
Enligt Donald Trump den största statliga sponsorns av terrorism och utsatt för sanktioner. För amerikanen och Israel är det den största säkerhetsrisken i Mellanöstern. Landet deltar i kriget i Syrien på regimens sida jämte Ryssland och Turkiet och stöder terrorstämplade Hizbollah.
Libanon
Nära avgrunden och kollaps efter explosionerna i Beirut och politisk oenighet och handlingsförlamning. Hizbollah står i centrum för politiken och med en militär organisation som är verksam i Syrien och ett konstant hot med angrepp mot Israel från södra Libanon.
Israel
Den korruptionsåtalade premiärministern Benjamin Netanyahu står Trump mycket nära. Det är hans viktigaste allierade. Utan amerikanen hade inte ytterligare två arabländer slutit fred med honom. Men USA:s fredsplan förkastas av Palestinierna och av delar av arabvärlden, utåt sett även av Saudiarabien. Samtidigt pågår angrepp från Gazaremsan mot Israel, som svarar med flyg- och artillerianfall. I området styr den palestinska motståndsrörelsen Hamas. Även i Gaza finns kopplingar till Iran.
Jemen:
Förödande inbördeskrig och humanitär katastrof som inte slutar. På ena sidan står en koalition ledd av Saudiarabien och med militärt bistånd från flera västländer, bland USA. Å den andra sidan står shiamuslimska Huthirebeller som backas upp och beväpnas av Iran.
Syrien:
Kriget pågår på tionde året med hundratusentals döda och miljoner på flykt i landet utomlands. Assad-regimen har återtagit land tack vare rysk och iransk militär hjälp. Ryssland, Iran och Turkiet samverkar för att hitta en fredlig lösning, men är delvis motståndare på marken. I nordöstra Syrien övergav Donald Trump sina kurdiska allierade i kampen mot IS när han i ett telefonsamtal gav den turkiske presidenten klartecken att invadera. Efter att ha dragit bort delar av sina styrkor har amerikanen återigen stärkt närvaron. Det har även skett direkta incidenter mellan amerikaner och ryssar i området.
LÄS MER:Blir skillnaden så stor med Biden i Vita huset?
Europa:
Hotet från öst överskuggar allt.
Ryssland
President Trumps personliga relation till sin ryske kollega Putin är försiktigt artig och ger intrycket av att vara överslätande. Men militärt är Ryssland det stora hotet både mot amerikansk och europeisk säkerhet på kontinenten. Omfattande övningar pågår på ömse sidor av gränserna, även med strategiskt bombflyg, och tungt utrustad amerikansk militär finns i Polen och Baltikum.
Belarus
Efter det omstridda och på många håll underkända presidentvalet fortsätter massdemonstrationer med krav på Aleksandr Lukasjenkos avgång. Han skyller oron på grannländerna, EU och Nato och förlitar sig nu helt på Vladimir Putins goda vilja och styrka. Beredskapen har höjts och gemensamma manövrer har skett i landet med ryska specialförband. För Putin är Belarus en omistlig buffert mot väst och mycket litet talar för att han skulle gå med på ett fredligt regimskifte om han inte kan behållas sitt inflytande.
Ukraina
Över 13 000 döda och miljoner på flykt efter annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina. Ingen diplomatisk lösning i sikte trots en fredprocess som inleddes i Belarus huvudstad Minsk. Nästan dagliga brott mot vapenvilan rapporteras.
LÄS MER:Expert: Så har Trump påverkat svensk säkerhet
Asien:
I skuggan av en växande världsmakt
Kina
Under Xi Jinpings ledning har landet blivit USA:s största och farligaste utmanare om ekonomisk makt. Medan han har knutit samman allt fler länder och regioner i ett globalt nät av infrastruktur som vägar, hamnar och tågförbindelser görs enorma investeringar i fastigheter, industri och forskning. Det ökar det utländska beroendet av kinesiskt kapital och kinesisk välvilja. Kritik bemöts kategoriskt och opposition tystas; etniska minoriteter sätts i läger och i Hongkong införs nya säkerhetslagar.
Donald Trumps handelskrig mot Kina påverkar världshandeln, men det finns också en militär dimension. Flera länder gör anspråk på delar av Sydkinesiska sjön, men Kina hävdar att det är deras och bygger ut konstgjorda öar med militärbaser och luftvärn. Kinesisk militär har uppträtt farligt och provokativt mot fartyg och flyg på vad som betraktas som internationellt vatten och luftrum. USA protesterar och har haft flera hangarfartygsgrupper i vattnen för att markera.
Taiwan
Tillhör Kina och släpps inte, enligt kommunistregimen i Peking. Men är i praktiken självständigt, något som den demokratisk valda nationella ledningen för republiken värnar om. Den har USA:s militära och politiska stöd, men Washington går en känslig balansgång för att inte provocera fram en väpnad konfrontation med Kina.
Nordkorea
Det omedelbara krigshotet är borta och landets diktator Kim Jong-Un var snabb med att sända en välgångshälsning till Donald Trump när denne togs in på sjukhus smittad av covid-19. Men inga nya möten är inplanerade mellan dem och nordkoreanen har inte infriat sitt löfte om att skrota sina kärnvapen och långdistansrobotar. Tvärtom talar mycket för att han utvecklar dem. USA har närmare 30 000 man i Seoul inom avstånd från nordkoreanskt artilleri längs den demilitariserade zonen. Formellt råder sedan 1953 vapenvila, inte fred, mellan Nord- och Sydkorea.
Afghanistan
USA längsta krig som inleddes efter terrorattackerna 2001. En orsak var att talibanerna gömde al-Qaidas ledare Usama bin Ladin. De fördrevs från Kabul, men lade inte ner sina vapen. Efter år av krig och civilt lidande tvärvände amerikanerna och kunde till slut få talibanerna till fredsförhandlingsbordet. Utgången är oviss medan striderna fortsätter, men Donald Trump kan hålla sitt löfte om att ta hem sina soldater, de flesta kanske redan till jul.
Afrika:
Oro för ökad terrorism
Sahelregionen
Omfattar ett band av länder söder om Sahara, bland annat Mali, Burkina Faso och Niger. Här har terrorgrupper med koppling till IS och al-Qaida fått allt starkare fäste och utnyttjar etniska motsättningar och politisk instabilitet för sina egna syften. Mord, massakrer, fattigdom, klimatförändring och nu smitta tvingar människor på flykt i en ond cirkel av våldsamheter och umbäranden. Det sker även i länder som Somalia, Nigeria och Moçambique. Frankrike leder en 5 000 man styrka som jagar terrorister, och USA utför drönarattacker från Niger. Risken bedöms vara stor för att terrorn fortsätter och utvidgas.
Libyen
Ett inbördeskrig pågår mellan en av FN erkänd regim kring huvudstaden Tripoli och en rebellrörelse under en general i östra delarna av landet. Medan Turkiet stöder regeringen med militär, har rebellerna Ryssland. Egypten och flera andra länder i arabvärlden och Europa på sin sida. Eskalerar konflikten är det svårt att se hur USA skulle kunna förhålla sig passiv.
Latinamerika:
Amerikansk oro över ryskt och kinesiskt inflytande.
Venezuela
I en världsdel hårt drabbat av pandemin, av drogrelaterat våld, politisk turbulens och med utbredda folkliga protester av missnöje är Venezuela i särskilt fokus för USA. Medan hans folk har det svårt under fattigdom och förtryck sitter den enväldige presidenten Nicolás Maduro kvar med säkerhetsstyrkorna i ryggen. Han erkänns inte av USA och en lång rad västländer och är satt i närmast ekonomisk karantän. I stället förlitar han sig i högre grad på Kina, Ryssland och även Iran.
Kuba
Efter ett besök av Barack Obama i Havanna, öppnandet av ambassader och med ett inflöde av amerikanska turister via flyg och kryssningsfartyg såg det ljust ut. Men under Donald Trump är kubanerna tillbaka i den gamla isoleringen. Under pandemin har undantagstillstånd införts i huvudstaden. Havannabor jämför det med den speciella tiden efter Sovjetunionens fall med nödläge. Även här, 15 landmil från Florida, har det kinesiska och ryska beroendet ökat.
Arktis
Ökat intresse med klimatförändringen
I Arktiska rådet ingår USA, Ryssland, Sverige. Finland, Island, Norge och Danmark med Grönland och Färöarna. Flera länder har militär stationerad här och borrar efter olja. Men även Kina intresserar sig nu för området av både ekonomiska och strategiska skäl. I Arktis, i norra Skandinavien och på Kolahalvön har spänningarna ökat när klimatet blir varmare, isar smälter och farleder och naturtillgångar blir tillgängliga.
LÄS MER:Förre USA-ambassadören: Världen osäkrare under Trump
