Mike Winnerstig är chef för enheten för säkerhetspolitik vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Försvarshögkvarteret Pentagon har ofta en helt annan linje än den som Trump normalt driver på sociala medier, säger han:
– Hans twittrande är inte politiskt genomtänkt och inte förankrat i administrationen. Det är vad han tycker för stunden och dagen. Hans retorik stämmer ofta dåligt med vad hans administration faktiskt gör.
– Vad man bryr sig om däremot är vad han har skrivit på, den nationella säkerhetsstrategin som kom i slutet av 2017. Den omfattar en huvudidé: att 1990- och 2000-talens globalisering och samarbete åter har ersatts av en geopolitisk stormaktsrivalitet som för USA innebär två stora problem: Ryssland och Kina. Det är framför allt att kunna möta dessa i ett skarpt läge som ska vara gränssättande och dimensionerande för amerikansk försvarsförmåga.
Dramatiskt ökad övningsverksamhet
Under Donald Trump har USA flyttat fram sina positioner i Europa för att avskräcka Ryssland från att agera i till exempel Baltikum eller Polen: Ett militärt högkvarter placeras närmare östgränsen i Polen och försvarsalliansen Nato har en truppnärvaro i de baltiska länderna med stridsflyg, pansarvapen och artilleri. Manövrer både i väst och öst uppfattas ofta av motsidan som utmanande.
– Provokation och avskräckning är två sidor av samma mynt. Det är en mycket speciell situation, säger Mike Winnerstig. Övningsverksamheten har ökat ganska dramatiskt. Om pandemin inte hade kommit hade vi under våren sett en av de största amerikanska övningarna sedan kalla kriget. Defender Europe 2020 fick till stora delar ställas in, men det var i stort sett ett återtagande av den militära förmågan som USA hade under kalla kriget med att flytta stora kontinentala förband till Europa för att sättas in mot Ryssland.
Samtidigt väcker Donald Trump tvivel om USA:s åtagande mot andra Nato-länder.
– Han vill straffa Tyskland för att, som han tycker, tyskarna inte spenderar tillräckligt mycket på sin försvarsmakt,.Detta är i och för sig är sant: den tyska ekonomin är stor och den tyska försvarsmakten har massor med problem som beror på brist på pengar. Men man har valt att inte satsa mer av politiska skäl. Då väljer Trump att som en markering flytta ut förband och högkvarter från Tyskland till Belgien, Italien och Polen.
Mike Winnerstig bedömer sannolikheten som relativt stor för att Trump sitter kvar, även om det just nu ser ut som att Biden kommer att vinna.
– Ur svensk synvinkel betyder det i bästa fall att den här politiken fortsätter, nämligen att Trump twittrande inte får konsekvenser för europeisk säkerhet samtidigt som Pentagon arbetar på med att motverka hotet från Ryssland.
Stor amerikansk närvaro kvar i Europa
USA:s marinkår har haft mindre förband i Europa och förhandslagrat utrustning för motsvarande en brigad i Norge. Nu ligger fokus på Kina och marinkåren omgrupperar till Asien där det är den amerikanska försvarsgren som har bäst förutsättningar att agera.
– Men amerikanska flygvapnet och armén har fortfarande betydande närvaro i Europa och kommer att fortsätta med det, säger Mike Winnerstig.
Den ryske presidenten Vladimir Putin noterade i en intervju nyligen att han från Joe Bidens håll noterat en skarp antirysk retorik, men uppmuntrats av den förre vicepresidentens kommentarer om att han vill bibehålla och förlänga Nya Start-avtalet om strategiska kärnvapen.
– Demokraterna har traditionellt varit mildast mot Ryssland, även om det var under Bill Clinton som Nato började ta in gamla östblocksländer som medlemmar. Men det tyckte Clinton var naturligt eftersom kalla kriget var slut och de här länderna ville det. Att ryssarna inte gillade det är en annan sak. Men demokraterna har historiskt alltid varit för avtal om kärnvapen och nedrustning och velat behålla dialogen med Moskva.
Kommer Biden till makten är Mike Winnerstig helt säker på att Biden gör allt han kan för att förnya eller förlänga Nya Start-avtalet.
– Och det kommer ryssarna att uppskatta, för de vet att USA, precis som under 80-talet, skulle kunna vinna en kapprustning med kärnvapen eftersom USA:s ekonomi är så mycket starkare. Men med ett avtal har ryssarna inte det bekymret för då har de vapen så det räcker för att trovärdigt kunna avskräcka.
Biden väntas underlätta Nato-samarbete
En regering under Biden skulle förmodligen också underlätta det i dag delvis ansträngda transatlantiska samarbetet, enligt Mike Winnerstig.
– Men man ska komma ihåg att det var Biden själv som år 2009 sålde in den så kallade resetpolitiken gentemot Ryssland,. Detta var en ”återställning” av relationerna för Obamaadministrationen menade att landet inte var något problem längre, och inte heller såg några tecken på att de skulle bli det framgent. Därför tog man tillbaka två brigader och annat från Europa 2012. Det var bara två år innan Ryssland gick in i Ukraina och ockuperade Krim. Så Biden som person och politiker har ett bagage när det gäller att inte förstå Ryssland. Men med tanke på allt som hänt tror jag inte att demokraterna kommer att göra det misstaget igen. Men man vet aldrig.
Sverige har höjt sin beredskap på grund av oron i östra Europa, rustar upp försvaret för tiotals miljarder och deltar i långtgående militära samarbeten bland annat med USA och Nato. Vi har också avgett en solidaritetsförklaring i EU att ”med alla till buds stående medel” hjälpa ett annat medlemsland som utsätts för angrepp.
– Jag ser inget omedelbart ryskt militärt hot mot Sverige, säger Mike Winnerstig. Men det hindrar inte att Ryssland kan hota länder som vi står nära politiskt och ekonomiskt. Vi är politiskt allierade med alla EU-länder, till exempel i Baltikum. Där ägs finanssektorn i hög grad av svenska banker. Om det händer något där skulle de svenska bankerna få enorma problem. Hela den svenska ekonomin skulle kunna skadas på ett fundamentalt sätt. Vi är integrerade utan att vara militärt allierade med länder som skulle kunna angripas av Ryssland.
Högst påtagligt hot i gråzonen
Cyber-, påverkans- och underrättelsehotet är däremot högst påtagligt i gråzonen som kännetecknar dagens hotbild.
– Med propaganda har den ryska ledningen försökt övertyga andra länders befolkningar och politiker om att göra som de vill med diplomatiska och andra medel utan att behöva slåss mot dem. Det har de länge försökt att göra i Baltikum och lagt mycket resurser på ryska tv-kanaler som sänder till den ryska minoriteten, framför allt i Estland och Lettland. De sponsrar kampanjer till stöd för ryska intressen bland extremister. Det händer även i Sverige.
