Sedan 2006 har Sävehofs damer bara misslyckats med att vinna SM-guld tre gånger, varav den ena gången var mot H65 Höör i finalen 2017. När Partillelaget fick respass i semifinalen 2021 var det första gången på 14 säsonger som de missade att gå till final. Vilka stod i vägen den gången? H65 från Höör såklart.
På ena sidan den gulsvarta giganten med en till synes aldrig sinande källa av egna talanger att ösa ur och dessutom tillräckliga ekonomiska muskler för att kunna förstärka med både svenska och utländska landslagsspelare. På andra sidan den kaxiga uppstickaren med ett rykte om sig att spela precis så tufft och hårt som det bara går för att vinna. Sånt man gärna bygger tv-sändningar runt. Sånt man gärna skriver artiklar om.
På SHE:s upptaktsträff i september fick ligans tränare som vanligt tippa utgången av säsongen. Samtliga tolv tränare tippade Sävehof som seriesegrare med Höör som klar tvåa. Elva av de tolv tippade att guldet skulle gå till Sävehof medan endast en angav Höör som svensk mästare (en kvalificerad gissning är att Höörs karismatiske Ola Månsson var den tolfte tränaren).
Med andra ord två helt givna finalister och endast en tänkbar utgång. Eller? En sak som jag har lärt mig efter ett halvt liv med elithandboll är det att man aldrig kan vara säker på någonting.
När Sävehof för andra söndagen i rad åkte ner till Eslövshallen (där Höör spelade sina hemmamatcher i finalserien) var det för att slå in matchbollen som alla väntat på i nio månader. Men när landslagsmålvakten Johanna Bundsen, av alla, åkte på en tvåminutersutvisning för felaktigt byte när endast en knapp minut återstod och vid ställningen 24-24, såg det ut som att Höör sensationellt skulle tvinga fram en femte och avgörande match.
Vilka som kom att spela huvudrollerna kunde jag inte föreställa mig
En annan sak jag har lärt mig efter ett halvt liv med elithandboll är att även om man till slut får rätt, så har vägen fram till det resultatet sällan sett ut som man på förhand hade tänkt sig. Sävehof skulle visa sig palla för trycket, men hur guldet till slut säkrades och vilka som kom att spela huvudrollerna kunde jag inte föreställa mig.
Fram till semifinalerna hade Laura Jensen inte spelat en enda handbollsmatch 2023 på grund av skador. I finalerna var hon outstanding. Därför var det både oväntat och logiskt på samma gång att det var just hon som klev fram och gjorde hela finalseriens snyggaste mål när hon fullkomligt stänkte in bollen i krysset från tio meters håll precis efter Bundsens utvisning.
Fram till slutet av november hade Line Bergfeldt inte ens varit uttagen i truppen den här säsongen, då ett plötsligt avhopp från Wilma Kroon Andersson lämnade en vakans på posten som andremålvakt. 239 minuter finalhandboll hade spelats fram till att Laura Jensen vrängde upp det där skottet i krysset. Line Bergfeldt hade varit på planen noll av dem, men med Bundsen utvisad fick hon inte bara komma in på planen utan dessutom göra en helt matchavgörande frilägesräddning när en dryg halvminut återstod.
Och vad sägs om Ida Sembe? Som inför säsongen fick ställa in sig på att gå bakom en av världens mest meriterade högerkanter genom tiderna, Carmen Martin. De fem sista matcherna gjorde Sembe 23 mål på 28 avslut och blev hela slutspelets effektivaste spelare för guldlaget.
I en liga där SM-guldet är Sävehofs att förlora och alla andras att vinna, gjorde de förstnämnda det som precis alla förväntade sig av dem. Ett helt välförtjänt guld som de får njuta av i tre månader. Sen är det troligtvis upp till bevis igen.
LÄS MER:Sävehofs Stella Huselius tampades med körtelfeber
LÄS MER:Line Bergfeldt blev hjälte – med sitt första byte i finalserien
