Ingen av dem spelat i år. Mot Heid blev det comeback – och duon visade direkt sin betydelse för laget. Utan att spela för hårt smällde de tillsammans in elva mål, fem från Loui och sex från Julia. - Det var riktigt gött att vara tillbaka, säger landslagsstjärnan Loui Sand som inte gjort en seriematch sedan den 21 december. - Så här länge har jag aldrig varit borta och jag inser hur otrolig viktig handbollen är för mig. Jag har mått psykiskt dåligt av att inte få spela. Därför var det så himla gött att få vara med i dag och känna att låret höll, säger hon.
Loui äger kanten
I vanlig ordning ägde hon sin kant och gjorde mål på konstnärligt manér. Men skadan besvärar henne fortfarande. - Jag har ont, ja. Men har samtidigt fått veta att det inte är något farligt och inget som kan förvärras. Det gör att jag inte är rädd eller håller tillbaka utan kan köra för fullt, säger det blivande Frankrike-proffset. För Julia Eriksson har comebacken dröjt ännu längre.
Inte spelat sedan november
Hon har inte spelat sedan mitten av november på grund av en krånglande rygg. Hon har skyndat tillbaka långsamt och känner sig starkare efter all rehab. - Att får vara med laget på plan igen är en underbar känsla. Det är klart att man är lite ringrostig, kondition och matchtempo är inte hundra, men det ska vi ändra på säger hon med ett skratt. I krossen mot Heid visade hon hur viktig hon blir i slutspelet med sitt slit och sina stenhårda skott från nio meter. Julia Eriksson och Loui Sand är helt enkelt Sävehofs segervapen i jakten efter ännu ett SM-guld till klubben. - Det ska bli hur kul som helst att spela, jag är superladdad, säger Julia Eriksson.
