De träffades för 65 år sedan och 1959 gifte sig Solveig med sin Bertil. Sedan dess har de hållit ihop i vått och torrt, och när GP för sex år sedan hälsade på i huset på Hönö beskrev ”Bebben” – som hade förlorat synen – deras samvaro på sitt klassiskt humoristiska vis.
– Jag ska inte klaga. Så länge jag har frugan som håller ordning på mig går det bra. Men vet ni vad hon säger om jag är dum? "Passa dig, annars möblerar jag om!"
Nu är han borta, och Fotbollssverige sörjer en av sina stora profiler. Inom IFK Göteborg är han kanske den allra största som representerat klubben, och för Solveig är alla hyllningar och minnesord som nu strömmar in ännu ett kvitto på hur omtyckt hennes make var.
– Ja, det är det. Och han är värd det tycker jag. För han bjöd alltid på sig själv och ställde upp. Det var en människa som tyckte om att roa andra. Så det känns bra för hans minne att han får uppskattning.
LÄS MER:Politiker vill se staty av ”Bebben” Johansson: ”Exceptionell person”
Pandemin tuff för utåtriktade ”Bebben”
Solveig berättar att Bertil nyligen föll illa och skadade lårbenet och höften, vilket tvingade honom till operation under onsdagen. Det stora ingreppet blev för mycket för 86-årige ”Bebben” som gick bort samma dag.
– Man fattar det inte riktigt ännu, det har inte sjunkit in. Men jag tänkte nästan att han inte skulle klara det. Det här sista året med corona har tagit hårt på honom. Han var ju van att vara ute bland folk, spela på hästar och titta på fotboll och sånt. Bertil var den där utåtriktade människan, men det blev ju inget sådant på ett helt år. Det tog på honom, säger Solveig.
LÄS MER:Så minns profilerna Bertil ”Bebben” Johansson
Hon fortsätter:
– Så kanske var det bäst för honom själv, även om det är tufft för oss. I och med att han inte såg och inte hörde så bra heller så blev världen väldigt liten för honom. Nu får han lugn och ro.
Ett liv tillsammans är över, men minnena finns kvar. För Solveig är det – precis som för många supportrar – makens vänliga och lättsamma personlighet som hon minns varmast av allt.
– 65 år, det är ju ett helt liv tillsammans med samma människa. Mitt starkaste minne av Bertil är att han alltid var godhjärtad. Han hade alltid humor. Om de hade förlorat en match så kom han aldrig hem och var sur. Han kunde fråga ”hur tyckte du jag var?” och då sa jag att han var dålig. För det var han ju ibland, säger Solveig Johansson.
