Wiesner (C) vill att EU ska kunna straffa länder som inte når klimatmålen

Det hörs talkörer och polissirener från det öppna fönstret i Emma Wiesners kontor. Den här dagen handlar demonstrationerna på Place du Luxembourg utanför Europaparlamentet i Bryssel om migration. Protesterna är lugna och fredliga. Annat var det några månader tidigare. Då var det uppretade bönder som körde i traktorkonvojer in i Bryssel, sprutade gödsel och eldade bildäck och lastpallar.

Framför parlamentet står en staty föreställande den engelska industrimagnaten John Cockerill. På sockeln under honom sitter fyra mindre statyer, föreställande stålarbetare. En av dem revs ner och ersattes med en snabbt hopbyggd bondefigur.

Bondeprotesterna hade flera orsaker. Vissa tycker att EU detaljreglerar jordbruksstödet för mycket, att dieseln är för dyr eller att EU importerar för mycket billigt spannmål och kött. Protesterna fick EU-kommissionen att snabbt föreslå regellättnader. Ändringarna gör det möjligt för bönder att få stöd även om man inte lever upp till klimat- och miljökrav. Centerpartiets toppnamn Emma Wiesner tycker inte det var rimligt.

– Nej, i och med att det är så olika frågor som gör att man demonstrerar. Protesterna används som brickor i ett bondepopulistiskt spel av högern. Högerpartierna har tagit böndernas röster som en anledning att göra mindre i miljö- och klimatfrågan. Det tycker jag inte är fair.

Emma Wiesner har bland annat varit med och tagit fram EU:s nya lag för att certifiera negativa utsläpp, alltså upptag av koldioxid. ”Det är en game changer i klimatpolitiken”, säger hon. Bild: Maja Karlström

1/2

Vill att stödet görs om

Det är inte första, antagligen inte heller sista, gången som den europeiska kontinentens huvudstäder fylls av arga bönder. Jordbruksstödet är en ständigt aktuell fråga för unionen. I dagsläget går runt 40 procent av unionens budget till jordbruksstöd. Samtidigt hörs fler och fler röster för att i grunden göra om stödet.

– Vi är det enda partiet som står upp för att jordbruksstöden behövs. Den här mandatperioden har man pratat väldigt mycket om hållbarhet som slutmålet för jordbrukspolitiken. Och det håller vi ju alla med om. Men man har missat vägen dit. Det vill säga lönsamheten. För lönsamhet är en förutsättning för investeringar och investeringar är en förutsättning för omställning.

Den största delen av EU:s jordbruksstöd är baserad på hur stor areal en jordbruksenhet eller gård har. Statistik från 2020 visar att en jordbruksenhet i EU har i snitt 17,4 hektar mark att förfoga över. Snittet dras upp av ett antal jättar. Två tredjedelar av EU:s gårdar är mindre än fem hektar.

Om Ukraina ska bli medlem menar många att det är ohållbart att ha kvar samma typ av jordbruksstöd. I Ukraina drivs jordbruket ofta av stora företag. Gårdar och jordbruksenheter där är inte sällan 1 000 hektar eller större. Det innebär att om jordbruksstödet i EU ska fördelas på samma sätt som i dag när Ukraina blir medlem kommer det antingen blir en mycket större del av EU:s budget som går till jordbruk eller så får kakan delas i fler och mindre bitar.

Emma Wiesner vill att EU även i framtiden har ett starkt och stort jordbruksstöd. Men däremot behöver unionen gå ifrån det arealbaserade stödet, menar hon.

– Vi försvarar att jordbruksstöden behövs, som det ser ut just nu. Vi vill förändra hur stöden fördelas, från arealbaserat till sådant som marknaden inte prissätter, det vill säga klimat- och miljönytta, säger hon.

EU måste leda vägen när det gäller klimatpolitiken, enligt Emma Wiesner. ”Att man har mage att vara så fräck och tycka att klimatarbetet ska skötasav en betydligt fattigare befolkning i till exempel Indien. Jag förstår inte hur man resonerar:” Bild: Maja Karlström

1/2

Om Ukraina ska bli medlem måste den här frågan först lösas. Emma Wiesner spår att jordbruksstödet blir en av de stora frågorna under nästa mandatperiod.

– Man måste tänka om och fördela om. Det här kommer vara nästa mandatperiods absolut största fråga. Men vi är bara två svenskar i jordbruksutskottet. Vi skulle behöva vara många fler som lyfter svenska rösterna där, säger hon.

Emma Wiesner har aldrig valts in till Europaparlamentet. Hon är utbildad civilingenjör och fick ta Fredrick Federleys plats, som lämnade efter att det uppdagades att han levde med en man som var dömd för flera fall av grov våldtäkt mot barn.

Kontoret i Bryssel tillhörde tidigare Fredrick Federley. Hans kristallkaraffer med sprit står fortfarande kvar i ett hörn. Emma Wiesners stora bidrag till kontorets inredning är en väggkarta över Europas elnät.

Fler åtgärder behövs

EU:s stora klimatpaket, Fit for 55, präglade stora delar av den här mandatperioden. Emma Wiesner betonar att det inte är betyder att det går att vila på lagrarna när det gäller klimatomställningen.

– Vi är långt ifrån klara. Mycket har gjorts den här mandatperioden. Men att använda det och vårt hårda slit, mitt slit, den här mandatperioden som en anledning att lägga upp fötterna, det är absurt.

Hon nämner det faktum att det fortfarande inte finns något system på plats för att fasa ut fossila material ur till exempel plats och andra produkter. Emma Wiesner vill också förbjuda fossila subventioner.

– Om jag använder partispråk så brukar jag säga ett hejdå-paket till fossila bränslen. Ska jag vara lite fulare i mun så brukar jag säga ett fuck off-paket till fossila bränslen.

På samma sätt som EU har möjlighet att straffa medlemsländer för bristande demokrati vill Wiesner att det ska gå att straffa länder som brister i klimatarbetet, genom att inte betala ut medel ur EU:s budget.

– När man inte lyssnar på forskning och vetenskap får vi istället prata med plånboksörat. Det blir nästa steg. Jag tror att det skulle vara ett sätt visa på allvaret och få regeringen att bekänna färg och skärpa sig så vi faktiskt når klimatmålen.

TEXT

Filip Kruse

filip.kruse@gp.se