På måndagen höll Gunnar Strömmer en presskonferens tillsammans med utredaren Fredrik Wersäll. De presenterade förslagen till en ny lag som skulle reglera formerna för användandet av anonyma vittnen under brottsutredningar och rättegångar i Sverige.
Justitieminister Strömmer menar att verktyget är en viktig del i att bekämpa gängbrottsligheten och den våldsvåg som nu drabbar Sverige. Samtidigt tror vare sig han eller utredaren att verktyget blir aktuellt för personer som har insiderinformation i gängen utan snarare ögonblicksvittnen.
– Det är ett stort problem att folk inte vågar prata med polis och åklagare, vi har en tystnadskultur som vi vill bryta, säger Strömmer och lägger till att det är skadligt för rättsväsendet om kriminella kan hota vittnen till tystnad.
Helt anonym i en rättegång
Vem som helst kommer inte få möjlighet att vara anonym, tanken är att hotbilden mot vittnet ska bedömas av en domstol.
– Det får inte vara så att det rör sig om en obehagskänsla, utan gälla personer vars liv, hälsa eller frihet är under hot, säger Fredrik Wersäll.
De enda som skulle känna till vittnets identitet är åklagaren som ansöker om anonymitet, rätten som fattar beslut om en person ska få vittna anonymt och ett särskilt ombud. Det särskilda ombudet ska utses för varje enskilt fall och den personen skulle ansvara för att värna rättssäkerheten för alla inblandade.
Under till exempel en rättegång ska ingen av parterna, vare sig den tilltalades eller målsägandes sida känna till vittnets identitet och inte heller domaren. Wersäll beskriver i utredningen att man skulle kunna använda sig av till exempel skärmar eller andra verktyg för att vittnets identitet inte ska röjas. Både han och Strömmer lyfter också fram att anonyma vittnen skulle kunna vara ett värdefullt verktyg tidigare i en förundersökning.
Används mycket sällan i Norden
Anonyma vittnen har tidigare kritiserats av flera olika skäl. En del i kritiken handlar om att det inte är rättssäkert att använda information från en person som inte kan stå för den. Men Fredrik Wersäll menar att utredningen har tagit hänsyn till det och att ett anonymt vittnesmål i så fall skulle bedömas av rätten för vad det är – information som kommer från en person som ingen i salen vet vem det är.
– Bevisningen som kommer fram där kommer att prägla domstolens beslutsvärdering, säger Wersäll.
En annan kritik har ifrågasatt användbarheten av anonyma vittnen. I flera nordiska länder finns anonyma vittnen sen flera år tillbaka, men det används mycket sällan. Gunnar Strömmer tycker inte att jämförelsen med andra nordiska länder är särskilt relevant.
– Vår samhällsutveckling skiljer sig väldigt mycket från den finska eller den norska. I vårt samhälle är de grövsta brotten av en helt annan skala och de kommer att användas i en helt annan kontext.
I utredningen föreslås det att lagen ska träda i kraft 1 april 2025.
Oppositionen kritisk
Centerpartiet har vid flera tillfällen tidigare varit mycket kritiska till anonyma vittnen. Ulrika Liljeberg, rättspolitisk talesperson skriver i en kommentar till GP att bevisningen vid en rättegång måste redovisas öppet.
”Det är en av rättsstatens grunder att veta vem som vittnar mot en, för att man ska kunna försvara sig på ett relevant sätt. Vi ser behovet av att bättre skydda vittnen, men ser inte att anonyma vittnen är rätt väg att gå. De förslag från utredningen som vi tagit del av idag väcker fler frågor än de ger svar”, tycker Liljeberg.
Även Socialdemokraternas Ardalan Shekarabi (S) är kritisk och tycker att regeringen ”lägger energi på fel saker”.
– Den stora frågan är hur man ska skydda vittnen, hur man ska utveckla vittnesskyddsprogram och hur man ska bygga relationer med medborgare i områden som är utsatta så att fler träder fram och bryter tystnadskulturen, säger han till TT.
– Men vi kommer självklart att se över förslaget och reaktionerna på det för att slutligen ta ställning.
LÄS MER:Utredare får mer tid för anonyma vittnen
LÄS MER:Regeringen och SD vill använda ansiktsigenkänning för att krossa gängen
