Här röstade bara var femte person i EU-valet

Träden kastar sina skuggor över gångvägen på Paprikagatan, och ger lite välkommen svalka. Rahmo Aden berättar att hon fick sitt röstkort på posten i förra veckan och att hon bestämt sig för att rösta i valet.

– Det är viktigt och jag tycker att det varit mer information om valet än det varit tidigare, vi pratade faktiskt om det häromdagen, säger hon.

I valdistriktet övre Lövgärdet där hon bor var valdeltagandet lägst i hela Göteborg i EU-valet för fem år sedan. Strax under 21 procent av de röstberättigade deltog i valet.

Inte svårare än andra val

Rahmo Aden bodde inte i området då och tycker själv inte att EU-valet är svårare än andra val. Men hon kan förstå om andra upplever det som mer komplicerat.

– Jag tror att många kanske tycker att det är enklare att rösta när det handlar om vem som ska styra landet och vem som ska bli statsminister. Det kanske känns svårare att rösta när det handlar om vem som ska sitta i EU-parlamentet.

Carolina Hanell som är ute och promenerar med sonen Astor i barnvagnen berättar att hon röstat i alla andra val – men aldrig i EU-valet.

– Det är av ren okunskap. Jag hade inte läst på. Men den här gången ska jag rösta, säger hon.

Varför känns det viktigt?

– För att man har en chans att påverka. Annars kan det bli helt bananas.

Rawan Bauti säger att hon ska rösta i valet. Men hon tror att många i området är lite rädda och hellre låter bli.

– Du vet, det bor 90 procent invandrare här. De vill bara leva sina liv och de är kanske lite rädda för att ta ställning, säger hon.

I 32 av de 350 valdistrikten i Göteborg röstade under 30 procent av de röstberättigade vid förra EU-valet. Gemensamt för allihop är att de ligger i socioekonomiskt eftersatta områden, där utbildningsnivån och inkomsterna lägre.

En självklarhet att rösta

I andra änden av samma lista finns områden där folk har högre utbildningsnivå. Allra flest röstade i Källängen i Fiskebäck – 76 procent. Där står Anders Lindgren och påtar i sin trädgård. Han säger att det är en självklarhet att rösta, för att vara med och påverka vilket samhälle man vill ha.

Han tror att den höga utbildningsnivån är ett viktigt skäl till att många här röstar och han tycker att det är viktigt att försöka sätta sig in i frågorna det handlar om.

– Jag läser GP, DN och Svenska Dagbladet varje dag och Guardian ibland, så jag tycker att jag är ganska informerad, säger han.

Lennart Axelsson är ute och går med hunden längs Norra Fiskebäcksgatan. Att folk i hans område röstade i högst utsträckning i förra EU-valet förvånar honom inte.

– Folk röstar här. Det är ett område med bra sammanhållning. Många är samhällsintresserade. Jag tror att man läser och följer med i det som händer.

För honom är det en självklarhet att rösta, även om han tycker att Bryssel känns långt borta.

– Jag är mer intresserad av det som händer i Göteborg. Men EU-politiken påverkar oss, därför är det viktigt att rösta.

Mycket lägre valdeltagande

Det är betydligt lägre valdeltagande i ett EU-val än i ett riksdagsval. Vid senaste EU-valet röstade 55,3 procent av de röstberättigade. Vid det senaste riksdagsvalet röstade 84,2 procent.

Maria Solevid, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och expert på frågor som rör valdeltagande, säger att man brukar prata om EU-valet som ”ett andra rangens val”. I och med att det inte handlar om regeringsmakten är det inte lika mycket som står på spel. Och partier och medier visar inte lika stort intresse för det här valet som för ett riksdagsval.

– Det smittar av sig till väljarna. Sedan är det nog många som tycker att de inte fattar hur EU går till. Att de känner att de har dålig kunskap, säger hon.

Samma skillnader som syns mellan olika stadsdelar i Göteborg syns också i resten av landet. Välutbildade och välbetalda röstar i högre utsträckning än lågutbildade med lägre inkomster.

– Jag tycker att man kan se valdeltagandet som ett mått på social integration. Det är inte slumpmässigt vilka som avstår. De som har lägre intresse, lägre socioekonomiska resurser, gillar EU mindre eller har svagare förankring i Sverige, säger Maria Solevid.

En annan faktor som spelar in är hur folk runtomkring agerar.

– Om din familj röstar så är det mycket större sannolikhet att du själv också gör det. Det ser man framför allt med förstagångsväljare, säger Maria Solevid.

Om man tittar på röstmönstret i de valdistrikt där många respektive få röstade i det förra EU-valet är det tydligt att folk i de områden där Socialdemokraterna är starka är mindre benägna att rösta. Av de 50 områden i Göteborg med högst valdeltagande fanns det inget där partiet fick över 20 procent av rösterna.

Det är en av anledningarna till att Socialdemokraterna i Göteborg sedan ett par år tillbaka har två heltidsanställda ombudsmän som jobbar riktat mot områden där få röstar.

Ombudsmannen Tamara Nesic konstaterar att många de möter när de är ute och pratar med folk inte ens vet att det är ett val till Europaparlamentet i början av juni. Andra tänker att de inte ens kan påverka det som händer i Sverige – hur ska de då kunna påverka det som händer i Europa.

– Det kan också vara så att man tappat tilltron till politiken.

Hon tycker att det märks att partierna satsar mindre resurser på EU-valet och tror att det är någonting som påverkar valdeltagandet.

– Det här är inget som det finns en quick fix på. Vi började jobba med det våren 2022 och det kanske inte ger resultat nu, men om fem-tio år. Vi får vara ärliga att säga att vi inte gjort rätt insatser tidigare, men vi försöker göra det nu.

Hade påverkat resultatet – något

Men innebär det låga valdeltagandet i vissa områden att valresultatet hade sett annorlunda ut om fler hade röstat?

Det är en fråga som valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet följt ända sedan Sverige blev medlemmar i EU. Genom att fråga personer som avstått hur de skulle ha röstat har forskarna funnit att det påverkar utgången, men kanske inte fullt så mycket som man skulle kunna tro.

Vad gäller Socialdemokraterna så var tappet i tidigare val över 4 procentenheter, men vid de två senaste EU-valen har det stannat på en procentenhet.

Något som också sticker ut med EU-valet är att färre förstagångsväljare röstar. I ett riksdagsval är det ganska jämnt över olika åldrar, men i EU-valet 2019 fanns en tydlig dipp i den yngsta ålderskullen. En rapport från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att personer som går praktiska gymnasieprogram eller som inte gått gymnasiet avstod i högra grad än de som valt teoretiska program.

Handlar om legitimitet

EU-minister Jessika Roswall (M) berättar att hon ägnat ganska stor tid under våren med att besöka gymnasieskolor och universitet för att prata om EU. Att valdeltagandet är så mycket lägre än i riksdagsval bekymrar henne.

– Jag tycker att alla politiker borde ha ett intresse av att ha ett högt valdeltagande. Det handlar om legitimitet, säger hon.

EU-minister Jessika Roswall (M) besökte tidigare i maj Västsvenska handelskammaren för att tala om Sverige och EU. Bild: Mia Höglund

1/5

Hon säger att partierna har ett jättestort ansvar för det låga intresset.

– Även politiker kan ibland säga: ja, det är svårt. Det kan göra mig besviken. Det är ju samma frågor. Och jag tycker mig ibland se att politiker eller medier skyller på EU, trots att vi är en del av EU sedan 30 år.

Hon tycker att politikerna måste bli bättre på att förklara att EU-politiken faktiskt är svensk inrikespolitik – och att det finns stora frågor som vi måste hantera gemensamt. med de andra länderna i unionen.

Och ofta är det precis de frågorna som eleverna tar upp när hon är ute på skolorna. Kriget i Ukraina. Miljöfrågor.

– Den offentliga debatten kretsar ofta kring när EU gör någonting dåligt. Men det är inte de frågorna som lyfts när jag träffar en skolklass. Det gör mig ganska hoppfull, säger Jessika Roswall.

LÄS MER:Sverigedemokraterna i topp i tre av fem viktigaste frågorna

LÄS MER:Heléne Fritzon (S) vill ha hårdare sanktioner mot Ryssland

LÄS MER:Alice Teodorescu Måwe vill se en ny ordning för invandringen

TEXT

Arne Larsson

arne.larsson@gp.se