Sahlgrenska universitetssjukhuset har inlett en studie för att undersöka sambandet mellan den fästingburna bakterien och cancer. Något P4 Göteborg var först med att rapportera. Syftet med studien är också att ta reda på om antibiotika kan vara ett fungerande botemedel.
Bakterien, Neoehrlichia mikurensis, upptäcktes för första gången hos en patient med lymfkörtelcancer 2009. Omkring hundra patienter i Västsverige med cancerformen ska medverka i studien – och nu har även flera personer som mottagit blod har kallats till provtagning.
62-årige Krister Jildén från Kungälv är en av de patienter som har tagit emot blod från en blodgivare som burit på smittan.
– Det är fruktansvärt jobbigt, jag har sån ångest. Jag fick ett brev där det står att jag har fått smittat blod och en remiss till provtagning, säger han.
”Trodde inte det kunde hända”
Det var i samband med en mag- och tarmsjukdom som Krister Jildén i augusti förra året tog emot blod från flera blodgivare. Sedan dess har han känt sig orkeslös, sovit mer än vanligt – och sedan några veckor tillbaka är han sjukskriven, något även Aftonbladet har rapporterat.
– Jag vet ju inte om det beror på det här, men det känns ju inte alls bra. Det här gjorde inte direkt saken bättre, säger han.
Mellan fem och 15 procent av fästingarna i Sverige uppskattas bära på smittan och hittills har drygt 200 personer diagnostiserats, enligt P4.
– Jag förstår inte hur det här är möjligt. Jag trodde inte att det kunde hända 2023. Ska man tacka nej till blod i framtiden?, säger Krister Jildén.
Sahlgrenska: ”En försiktighetsåtgärd”
Forskare vid Sahlgrenska bekräftar för Aftonbladet att man har hittat blodgivare som bär på smittan, men manar samtidigt till lugn.
– Man tittar på de här personerna som kan ha fått blod från smittade blodgivare för att det inte ska vara någon som hamnar i kläm. Det är en försiktighetsåtgärd och vi vet inte ens om man kan få det från en blodtransfusion, säger Anna Grankvist till tidningen, och fortsätter:
– För en patient med nedsatt immunförsvar kan man bli ganska sjuk, men hos friska individer så kan man bära på bakterien utan att ens veta om det.
”Behandlas bara med antibiotika”
Studien beräknas vara klar om mellan tre och fyra år. Om det skulle visa sig att antibiotika är effektivt mot smittan kan det bli mycket betydelsefullt för patienter med lymfkörtelcancer.
– Det skulle kunna innebära att vissa former av lymfkörtelcancer skulle kunna behandlas bara med antibiotika och att patienten slipper cytostatika, Christine Wennerås till P4 Göteborg.
GP har sökt Sahlgrenska via sjukhusets presstjänst.
LÄS MER:Flera fall av mässling på kort tid – få vet om de är vaccinerade
LÄS MER:Fästingarna farligare i år – här är störst risk att smittas
LÄS MER:Nya exotiska fästingar i Sverige tar med sig nya virus
