I en bild på Slovakiens premiärminister Robert Ficos Facebook-sida håller han en krycka i ena handen och stoppar ner sin röst i en valurna av kartong med den andra. Robert Fico är åter på benen efter den brutala attacken 15 maj. Då sköts han med flera skott från nära håll. Skytten var en 71-årig man som var motståndare till presidentens politik.
På Facebook uppmanar han slovakerna att gå och rösta för att stödet till Ukraina ska minska. Det är, enligt den kontroversiella ledaren, vägen till fred.
Flera uppmärksammade våldsdåd
Skjutningen av Robert Fico är det allra grövsta våldsbrott som riktats mot en europeisk politiker under den här valrörelsen. Men det är långt ifrån det enda.
• Den 25 april stormades en lokal i Gubbängen där Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Expo höll en föreläsning. Enligt Expo utfördes attacken av nazister.
• I början av maj överfölls den tyska socialdemokratiska Europaparlamentarikern Mathias Ecke när han satte upp valaffischer i Dresden. Han misshandlades så svårt att han akut behövde opereras, bland annat med frakturer i ögonhålan och på kindben. Samma kväll på samma gata överfölls också en kampanjarbetare från De Gröna.
• Heinrich Koch, en lokalpolitiker för ytterhögerpartiet Alternative für Deutschland (AFD) knivhöggs i tyska Mannheim i tisdags. Hans skador är inte livshotande. Mannheim var också platsen där en polis dödades efter att han knivhuggits i nacken. Det dådet var visserligen inte riktat mot en politiker men händelsen har fått stor påverkan på den tyska valrörelsen.
• I fredags blev den danska statsministern Mette Fredriksen slagen av en man i Köpenhamn. Hon blev lindrigt skadad men har ställt in återstående kampanjhändelser. Enligt uppgifter ska hon ha fått en pisksnärtskada.
• På lördagseftermiddagen kom ytterligare rapporter om att en politiker från AFD blivit attackerad. Också detta ska ha skett i Dresden.
Ökat våld verkar vara en trend
Exemplen ovan är ingen heltäckande genomgång. Det finns långt fler. Election-watch.eu är ett nätverk av valexperter och valobservatörer, som följer valet i EU:s samtliga medlemsländer. Nätverket inhämtar information och data om hur valet och kampanjer bedrivs. Arbetet har fem särskilda fokusområden: jämlikhet, transparens, möjlighet att utkräva ansvar, inkludering och motståndskraft. Slutsatser kommer att presenteras efter valet.
Enligt Michael Lidauer, socialantropolog och valexpert på Election-watch.eu, verkar årets val innebära en ökning av politiskt våld.
– Politiskt våld verkar vara något av en trend. Men jag tror att vi ska vara försiktiga och undersöka frågan mer innan vi slår fast att det är det mest våldsamma valet någonsin.
Michael Lidauer tar också upp de två attacker som varit mot regeringsschefer, mot Slovakiens Robert Fico och mot Danmarks Mette Fredriksen.
– Men när det gäller det som hänt i Köpenhamn måste vi först veta mer innan vi kallar det för en avsiktlig attack mot en statschef.
Tyskland står ut
Ett land som verkar stå ut när det gäller politiskt våld i anslutning till valet är Tyskland. Vid sammanlagt 15 tillfällen under de senaste månaderna har politiker eller kampanjarbetare utsatts för fysiskt våld i landet. Till det kommer ett ännu högre antal incidenter med till exempel skadegörelse och vandalism.
– I Tyskland har den här trenden varit ganska framträdande under de senaste månaderna. Vi har sett en ökning av attacker mot politiker över hela den politiska skalan. För Tyskland under ett Europaparlamentsval är det här en trend utan motstycke. Men ännu vet vi inte om samma trend går att bekräfta i de andra medlemsländerna.
År 2019 var första gången som Election-Watch.eu följde ett val till Europaparlamentet. I jämförelse med den valrörelsen har det varit mer våld denna gång. Flera europeiska valexperter som GP talat med menar att polarisering och ett uppskruvat tonläge antagligen leder till fler politiskt motiverade attacker. Även Michael Lidauer är inne på det spåret. En annan tänkbar förklaring är att fler i EU faktiskt har börjat tycka att valet är viktigt.
– På vissa sätt pekar dessa händelser mot en ökad europeisk integration, ökad delaktighet och ökat intresse i europeiska val. Vi ser också på andra sätt att valet håller på att bli mer betydelsefullt och relevant för väljare runt om i Europa.
RÄTTELSE: I en tidigare version kallades Robert Fico för president. Rätt titel är premiärminister.
LÄS MER:Extremhögern räknar med inflytande efter valet
LÄS MER:Så är läget i alla partier med två dagar kvar till EU-valet 2024
