En rad parlamentsledamöter argumenterade mot ett ja till Sverige i parlamentets talarstol. Argumenten hade hörts förr – att Sverige påstås skydda terrorister och koranbränningarna som ägt rum i landet – men vid omröstningen stod det ändå klart att en majoritet tyckte annorlunda.
Av 346 ledamöter röstade 287 för, 55 emot och resten avstod. En tydlig majoritet för ratificeringen, och Sverige hade tagit sig förbi ännu ett hinder på väg mot Natomedlemskap.
Efter parlamentets ratificering återstår bara president Recep Tayyip Erdogans signatur på ett dokument som sedan skickas till det amerikanska utrikesdepartementet. Därefter är Turkiets utdragna motstånd mot ett svenskt Natomedlemskap historia.
Då återstår bara Ungern, vars parlament inte återsamlas förrän i februari.
Ungerns president Viktor Orban skrev under tisdagen på X att han har bjudit in statsminister Ulf Kristersson (M) för att ”förhandla om Sveriges Natoanslutning”. I brevet som skickats till Kristersson står dock ingenting om en förhandling.
Today I sent an invitation letter to Prime Minister Ulf Kristersson @SwedishPM for a visit to Hungary to negotiate on Sweden’s NATO accession.
— Orbán Viktor (@PM_ViktorOrban) January 23, 2024
Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) ser dock inget behov av förhandlingar med Ungern.
– Jag ser ingen anledning att förhandla i det här läget, däremot kan vi ha en dialog och fortsätta att diskutera frågor, sa han under tisdagen.
Ungern har tidigare sagt att man ”inte ska vara sist” med att godkänna Sveriges Natoansökan. Ska det löftet hållas måste ett ungerskt beslut komma innan Turkiets president Erdogan undertecknat ratificeringen.
LÄS MER:Fem punkter: Det innebär Turkiets Natobesked
