Helgdagen Labor Day i början av september – i år den 2 september – brukar markera inledningen på presidentvalens slutspurt. Det är i det här läget som de positiva effekterna av partiernas konvent under sommaren klingat av och opinionen återgått till det mer normala.
Och mätningarna visar sedan en tid att Harris har vänt Joe Bidens nedåtgående trend – som pågick från januari tills han steg åt sidan i juli – och att kurvan pekar fortsatt försiktigt uppåt. Alla siffror ligger dock inom den mätmässiga felmarginalen.
En mängd olika opinionsinstitut och medier mäter och publicerar hur opinionsläget ser ut. Till det kommer att kandidaterna genomför egna hemliga mätningar, som inte offentliggörs. Där följs utvecklingen dag för dag i det som kallas “tracking polls”.
Intresset koncentreras i det här läget ofta till två mätare: Real Clear Politics och Nate Silvers FiveThirtyEight. Båda baseras på de största opinionsinstitutens resultat. Real Clear Politics gör ett medeltal av mätningarna medan FiveThirtyEight även väger siffrorna på olika sätt för att undvika att en av kandidaterna får lägre siffror än vad som egentligen är fallet. Dessa gömda röster – “hidden votes” – visade sig främst tillfalla Donald Trump i valen 2016 och 2020.
Opinionsmätningarna har landat fel tidigare
Professor William A. Galston på forskningsinstitutet Brookings i Washington har nyligen publicerat en intressant studie där han just tittat närmare på Real Clear Politics och FiveThirtyEights resultat i de två tidigare presidentvalen där Donald Trump deltog. Och han konstaterar att inte endast enskilda mätningar utan även sammanvägningarna har haft brister. Och det är stödet för Donald Trump som underskattats medan de demokratiska kandidaternas övertag överskattats.
Galston påpekar att det är just medeltalen av många mätningar – som Real Clear Politics och FiveThirtyEight publicerar – som oftast kommer närmast valresultatet. Men trots detta hamnade båda snett 2016 och 2020. Real Clear Politics enkla medeltal visade sig, enligt Galston, ha samma brister som FiveThirtyEights som hanterar siffrorna på ett mer komplicerat och avancerat sätt.
Hillary Clintons klara ledning i mätningarna 2016 krympte ihop till 2,1 procent av de avlagda rösterna och räckte inte till att hon fick en majoritet av elektorsrösterna som avgör valet. Trump vann. 2020 krympte också Joe Bidens ledning i mätningarna till 4,5 procent vilket gav honom den tillräckliga majoriteten av elektorsrösterna. Därmed besegrade han Trump.
Ett fåtal valdistrikt kan avgöra allt
William A. Galston pekar på de jämna delstaterna, som avgör valet, och särskilt på den “Blå Muren” – The Blue Wall – som utgör tre av dem, Michigan, Pennsylvania och Wisconsin. Harris kan bortse från de övriga fyra – Arizona, Georgia, Nevada och North Carolina – om hon klarar delstaterna i den “Blå muren”. Då har hon, tillsammans med de säkra delstaterna, fått nödvändiga 270 elektorsröster.
Galston skriver att FiveThirtyEight i genomsnitt har haft sämre träffsäkerhet än Real Clear Politics i de två senaste valen. Men kan opinionsmätningarna då läggas till handlingarna som osäkra mätare på valvinden?
Så långt vill inte William A. Galston gå utan varnar bara för att siffrorna analyseras annat än som en indikation på ett extremt jämnt val den 5 november. Han förutspår att segraren kommer att vinna med en ytterst marginell övervikt i antal avlagda röster nationellt. Det är rösterna i ett litet antal valdistrikt i avgörande delstater som kommer att fälla utslaget. Och han tillägger:
– Utgången av valet fortsätter att vara oförutsägbar. Och kampen kommer inte att vara tråkig. Nästan vad som helst kan visa sig vara den avgörande faktorn.
LÄS MER:Så ska Ryssland ha försökt påverka USA-valet 2024
