De militära råden handlar om hur Sverige ska få maximalt med försvar för de pengar som regeringen avsatte i våras, men det handlar också om hur landet ska omfamna ett Nato-medlemskap, berättar Micael Bydén under pressträffen.
Micael Bydén säger att säkerhetsläget i världen är mycket allvarligt och att utvecklingen i omvärlden är osäker.
– Det finns likheter med kalla kriget. Det är mindre uppenbart vad som är förutsägbart. Det finns inga andra ord än att säga att det är ett mycket allvarligt säkerhetsläge, säger Micael Bydén och fortsätter:
– Ryssland har stora utmaningar i invasionskriget. Det gör att Putin har visat en stor villighet att göra det han uttrycker. Han har visat en hög grad av risktagande, vilket han gjorde redan från och med den 24 februari. Det har förvärrats med tiden, vilket gör att vi utesluter ingenting.
Det som Bydén menar inte går att utesluta är en ännu allvarligare händelseutveckling i Ukraina. Det kräver därför att Sveriges försvarsförmåga stärks och för att lyckas kommer det innebära en ”praktisk och mental resa”, säger Bydén.
– Vidare behöver våra nationella förmågor snarast stärkas. Exempel på det handlar om gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, säger Micael Bydén.
– Mot bakgrund på de nya förutsättningarna görs aktiva åtgärder och även en analys.
Undvik låsningar när Sverige går in i Nato
Han rekommenderar att Sverige inte ska ha några förbehåll inför inträdet i Nato och att han därför inte på förhand motsätter sig att kärnvapen ska förvaras på svensk mark.
– Att skapa låsningar redan innan vi går in som medlem kommer bara skapa hinder och friktioner. Rådet är inga förbehåll och sen måste de politiska besluten in på banan, oavsett vad det handlar om permanent närvaro av Nato-allierade eller om förhandslagring, säger Micael Bydén.
Hans råd är också att Sverige ska erbjuda förmågor till incidentberedskap i luften, till alliansens stående marina styrkor och att förstärka närvaron längs Natos östra gräns.
Ekonomiska möjligheter presenterades
Under presskonferensen presenteras de ekonomiska möjligheterna inom Försvarsmakten. Det råder bred politiskt samsyn om att försvaret måste växa till två procent av BNP. De militära råden beskriver hur den upprustningen bör gå till och vilka anpassningar av det svenska försvaret som Natomedlemskap kräver.
Att tvåprocentsmålet nu bedöms kunna nås snabbare beror dock inte främst på att man kan upprusta snabbare. Orsaken är bland annat en snabbt accelererande prisutveckling på försvarsmateriel.
– Kostnadsläge, högre räntor och svag krona gör att vi har högre utgifter. Det är egentligen ekonomiska faktorer som har rört sig här, säger generaldirektör Mikael Granholm.
LÄS MER:Turkiet: Sverige gör inte tillräckligt
LÄS MER:Norge skärper beredskapen
