En av de frågor som dominerat årets diskussioner på COP27, i alla fall utåt, är en fond för pengar till att hantera konsekvenserna av klimatkatastrofer. Den stora gruppen med över 100 utvecklingsländer, som kallas G77, vill ha en ny fond – något som länder som USA och Saudiarabien tidigare har motsatt sig.
EU har också varit emot en fond, men vände under mötets sista dagar, dock listade de villkor om skärpta utsläppsminskningar och att pengarna ska riktas mot de allra mest utsatta.
Mötet drog rejält ut på tiden och var ett av de längsta hittills. Men vid klockan fyra på morgonen, svensk tid, meddelades att parterna är överens om att en fond ska upprättas. Något som bland andra Pakistan har varit för.
– Det är ett historiskt ögonblick. Det här är kulmineringen av 30 års arbete och en början på ett nytt kapitel för att nå klimaträttvisa. En ljusglimt av hopp för länder som varit mest påverkade av förstörelse orsakad av klimatet, säger Nabeel Munir, pakistansk diplomat och chefsförhandlare för G77 till The Guardian.
Utvecklingsländerna som drabbas hårt i klimatkatastrofernas spår har markerat gång på gång att den här frågan är extremt viktig för dem.
Det är nästan 200 länder som står bakom beslutet. De ska nu bilda en kommitté som ska ta fram formerna för fonden. Kommittén ska återrapportera om sitt arbete till nästa års klimatmöte.
History was made today at #COP27 in Sharm El-Sheikh as parties agreed to the establishment of a long-awaited loss and damage fund for assisting developing countries that are particularly vulnerable to the adverse effects of climate change. pic.twitter.com/spmWVUjTva
— COP27 (@COP27P) November 20, 2022
FN:s rapport om att världen är på väg mot en uppvärmning på minst 2,4 grader även om Parisavtalet hålls, blåste liv i diskussionen om i fall målet om att hålla nere uppvärmningen till i snitt 1,5 grader lever. Den diskussionen har i alla fall varit i allra högsta grad levande under COP27.
Inför mötet fanns förhoppningar om att ett arbetsprogram för utsläppsminskningar skulle bidra till att skärpa målen. Och att formuleringar i den nya samlingstexten ska sätta kurs mot en utfasning av alla fossila bränslen. Än så länge ser det ut som att det i den frågan ligger kvar på samma nivå som i Glasgowpakten, det vill säga man talar om att dra ner enbart på kol.
Landat om utsläppshandel
En tredje fråga handlar om pengar till anpassning till det varmare klimatet. Sedan 2009 har det funnits ett löfte om pengar från de rikare länderna till utvecklingsländer, närmare bestämt 100 miljarder amerikanska dollar.
En rapport från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har sedan klimatmötet i Glasgow visat att alla de utlovade pengarna inte betalats ut 2020. Dessutom har en stor del av de pengar som faktiskt betalades ut varit i form av lån.
I Sharm el-Sheik påbörjades diskussionerna om hur den finansieringen ska se ut efter det nuvarande åtagandet löper ut 2025.
En punkt som blev klar något tidigare under lördagen var vissa regler om utsläppshandel, eller artikel 6 i Parisavtalet. En punkt som Linköpingsforskaren Mathias Fridahl hade hoppats att länderna skulle komma vidare med.
– Det kommer att vara lättare att använda alla delar av artikel 6. Det har gått att börja designa projekt tidigare, men det har inte gått att föra över utsläppskrediter från ett projekt till ett annat land och så, säger han efter en förhandling precis avslutats om frågan.
Han tillägger att man också kommer att bygga upp ett register för att ha koll på var utsläppsrätterna är och hur handeln ser ut över världen. I skrivande stund har beslutet fortfarande inte klubbats slutgiltigt.
Missa inte det senaste om miljö och klimat
Nu kan du få alla nyheter och spännande reportage som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Klimat. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
