Trettio år efter Berlinmurens fall känner sig många i Östtyskland fortfarande åsidosatta. Undersökningar visar att människor i delstaterna, eller förbundsländerna, från gamla DDR tjänar mindre än i väst, att fler är missnöjda med hur demokratin fungerar och att en större andel känner sig övergivna av staten.
Det är en jordmån där högerextrema grupper har växt sig starka. Nynazister demonstrerar mot prideparader i östtyska småstäder, och i den organiserade politiken skördar högerradikala Alternativ för Tyskland, AFD, framgångar.
I EU-valet blev AFD starkaste parti i alla östtyska förbundsländer. När Sachsen och Thüringen nu går till val ser partiet, som säkerhetstjänsten Författningsskyddet har klassat som ”bevisat högerextremt” i de båda förbundsländerna, ut att kunna bli störst igen.
I Sachsen ligger AFD precis bakom kristdemokratiska CDU, som har regerat förbundslandet ända sedan återföreningen mellan öst och väst 1990. I Thüringen visar opinionsmätningar att AFD kan få nära 30 procent av rösterna, och därmed bli klart största parti.
”Brandmuren” har ännu inte fallit
De etablerade partierna har utlovat en ”brandmur åt höger” och vill inte samarbeta med AFD. Att högerradikalerna hamnar i regeringsställning är alltså osannolikt, även om de blir starkaste kraft i valet.
– Tysklands historiska börda bidrar förstås till att det finns stora reservationer mot att ge partier som AFD politisk makt. Jag säger inte att AFD är ett nazistparti, men i vissa frågor ligger man fascismen nära, säger statsvetaren Torsten Oppelland, professor vid universitetet i Jena, till Yle.
Om de etablerade partierna vill bilda regering måste de kanske ändå svälja ett bittert piller. Den tidigare ordföranden för vänsterpartiet Die Linke har bildat ett nytt parti som också går starkt i opinionsmätningarna. Partiets namn, Bündnis Sahra Wagenknecht, BSW, signalerar vilken betydelse partiledarens stjärnstatus har.
Sahra Wagneknecht var Die Linkes mest kända politiker, men har de senaste åren glidit allt längre från sina gamla partikamrater, varit skeptisk mot coronavaccination och kritisk mot Tysklands stöd till Ukraina. Det nya partiet står till vänster ekonomiskt, men till höger i värdefrågor. På agendan står striktare migration, ett slut på kriget i Ukraina och bättre relationer till Vladimir Putins Ryssland. Tre punkter där AFD och BSW tycker relativt lika.
Den som vill bilda regering utan AFD kan få svårt att gå runt BSW, som i mätningar landar på 13 procent av rösterna i Sachsen och 18 procent i Thüringen. Samtidigt riskerar de tyska regeringspartierna att gå fiaskoartade val till mötes, något som bådar illa inför nästa års nationella val i landet.
Senare i september går även östtyska Brandenburg till val – ännu ett förbundsland där stödet för AFD är starkt.
De tyska förbundsländerna
Tyskland består av 16 förbundsländer som har sina egna författningar, parlament och regeringar. Varje förbundsland har en hög grad av självstyre och ansvarar bland annat för infrastruktur, utbildning, socialhjälp och polisväsendet.
Hur de enskilda förbundsländerna väljer kan få stor påverkan på den tyska politiken. Förbundsrådet, med representanter från de olika förbundsländerna, har medbestämmanderätt i det federala lagstiftningsarbetet. Den federala regeringen i Berlin har dock ensamrätt på utrikespolitik och försvarspolitik.
De förbundsländer som kom från DDR när muren föll och Tyskland återförenades kallas ”de nya förbundsländerna”. Dessa är Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen-Anhalt, Brandenburg, Thüringen och Sachsen. Östberlin uppgick i stadsstaten Berlin.
Källa: Utrikespolitiska institutet
LÄS MER:Tyskland utvisar brottslingar till talibanerna
