Under Kalla kriget blev rymdkapplöpningen ett sätt för stormakterna USA och Sovjetunionen att konkurrera och försöka visa vilken stat som var överlägsen.
Sovjetunionen var först med att få upp en satellit i rymden, vilket blev något av en identitetskris för USA. Sovjet var även först med att skicka upp både levande varelser, genom hunden Lajka, och människor i rymden. Men deras insatser i kapplöpningen minskade under 60-talet samtidigt som USA storsatsade på sitt rymdprogram.
I ett tal till kongressen 1961 utropade president John F Kennedy att USA skulle ta en människa till månen och hem igen innan decenniet var över.
Åtta år senare hade de lyckats.
Efter den lyckade månlandningen med Apollo 11 började rymdkapplöpningen lugna sig. Sovjet lyckades aldrig med att skicka en människa till månen.
Själva rymdkapplöpningen ansågs vara över när man 1975 genomförde första dockningen i rymden mellan två rymdfarkoster från de båda supermakterna. Efter det har man siktat på mer samarbete i rymdutforskandet.
Den senast bemannade månlandningen gjordes 1972. Men nu har NASA ett nytt rymdprogram, som fått namnet Artemis, och som siktar på att genomföra en bemannad månlandning 2025.
LÄS MER:Händelserna vi inte glömmer: Boris Jeltsin blir president i Ryssland
LÄS MER:Händelserna vi inte glömmer: Kim Jong-il tar över Nordkorea
LÄS MER:Händelserna vi inte glömmer: Stonewall-upploppet
LÄS MER:Händelserna vi inte glömmer: Jugoslaviens sönderfall