Högerextrema troll på sociala nätverk har flera gånger legat bakom trakasserier av personer som arbetat mot korruption, oppositionella och journalister. Hot om att skicka dem i fängelse eller tvinga dem i exil har framförts mer eller mindre direkt.
Erika Aifan kämpade länge för att stanna i Guatemala. Som domare på domstolen för högriskmål arbetade hon med några av de mest omtalade korruptionsmålen i landet. Men för ett drygt år sedan sa hon upp sig, efter upprepade hot kopplade till jobbet.
– Idag har jag beslutat att säga upp mig från min post eftersom jag varken har tillräckliga garantier för att skydda mitt liv och min integritet, eller möjlighet att försvara mig, sa hon i en video våren 2022.
Aifan ska bland annat ha jobbat med ett fall rörande president Alejandro Giammattei, innan hon till slut lämnade Guatemala.
– Det är välkänt att det finns trollfabriker som jobbar för specifika sektorer och att de även spelar en viktig roll i valtider, säger statsvetaren Gabriela Carrera.
Arvet från CICIG
Efter en blodig historia med inbördeskrig och folkmord var starten för antikorruptionsbyrån CICIG, Den internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala, en möjlighet till nystart för landet.
Kommissionen stöddes av FN, fick finansiering bland annat av Sverige och utredde sedan starten 2006 en mängd korruptionsbrott. Bland de som sattes under lupp fanns några av landets främsta politiker. 2015 ledde avslöjandena till stora folkliga protester som till slut tvingade president Otto Pérez Molina att avgå.
När CICIG även började gräva i efterträdaren Jimmy Morales affärer såg hans regering till att göra sig av med kommissionen, genom att låta bli att förnya dess mandat.
– Det har betytt en återgång till straffrihet i Guatemala, konstaterar Carrera.
Diskade kandidater
Nuvarande president Alejandro Giammattei har fortsatt på samma spår och avsatt några av landets främsta specialister på korruption. Totalt har ett 30-tal domare och åklagare lämnat landet, liksom flera journalister och oppositionella.
Det är i ljuset av detta som Guatemala nu går till val. Under våren har opinionsundersökningar gång på gång kastats om efter att populära kandidater diskvalificerats.
Först ut var vänsterkandidaten Thelma Cabrera från Folkets befrielserörelse och hennes vicepresidentkandidat, den tidigare ombudsmannen för mänskliga rättigheter Jordan Rodas – enligt valdomstolen för att Rodas ska ha missat att lämna in ett dokument.
– Det tolkas som illegitimt eftersom valdomstolen inte har tillämpat lagen lika hårt mot andra, säger Carrera.
Thelma Cabrera var den enda framstående kandidaten från ursprungsfolken och utgjorde ett reellt hot mot etablissemanget.
Jokern som tvingades bort
Länge såg det ut som att kampen skulle stå mellan Sandra Torres och Zury Ríos. Då dök affärsmannen Carlos Pineda upp som en joker. Han har gjort sig populär via videor på Tiktok och ledde i maj opinionsundersökningarna.
Som många andra har han pekats ut för misstänkta kopplingar till drogmaffian. Men hans retorik handlade om att stoppa korruptionen bland de politiker som vanligtvis ”delar upp kakan mellan sig”. Uppstickarens popularitet var en sten i skon för de tidigare favoriterna.
Men, så hände någonting. En dryg månad innan valet diskvalificerade landets författningsdomstol även Pineda från att kandidera, efter att en konkurrent anmält honom för felaktigheter vid registreringen.
– Valdomstolen tog upp fallet först när han hade visat sig leda i flera opinionsundersökningar. De utgår inte från praxis eller lagar, utan från en godtycklighet som gynnar vissa intressen, säger Carrera.
Hon förklarar att medlemmarna i valdomstolen har ifrågasatts, både för sin kompetens och för sina politiska kopplingar.
– Korruptionen vann, Guatemala förlorade, kommenterade Pineda själv beslutet.
Strax innan han försvann från spelplanen gick kandidaten Roberto Arzú samma öde och diskvalificerades.
Politiska allianser
President Giammattei kan själv inte ställa upp för omval och det finns tecken på att han stödjer UNE, och dess kandidat Sandra Torres, snarare än hans eget parti Vamos. Bland annat har regeringens bilar setts bistå i samband med Torres kampanjande.
Inget parti i Guatemala har någonsin lyckats vinna två val i rad. Enligt Gabriela Carrera kan stödet över partigränserna också förklaras med det hon kallar korruptionspakten.
– Det är en överenskommelse mellan olika politiska partier och andra eliter. Sedan medborgarna började mobilisera sig mot korruptionen 2015 har de insett att de behöver den för att stoppa ansträngningarna för ett mer demokratiskt, rättvisare och värdigare land.
Över 40 procent av Guatemalas 17 miljoner invånare identifierar sig som ursprungsfolk och landet är ett av regionens fattigaste, med stora inkomstskillnader. Carrera säger att det inom pakten har skett avgörande närmanden för att bibehålla den rådande politiska och ekonomiska ordningen.
– Den som kommer med en agenda som inte passar in i den kriminella alliansen plockas bort.
Kvinnorna i toppen
Under sin tid som presidenthustru 2008–2011 engagerade sig Sandra Torres i frågor som fattigdom, undernäring och stöd till kvinnor. Hon har tidigare setts som en kandidat till vänster om mitten, men har i framförallt värderingsfrågor rört sig allt längre högerut.
Det är sannolikt att Torres går vidare till en andra valomgång. Frågan är vem striden i så fall kommer att stå emot.
Zury Ríos är allra mest känd för sin pappa – den tidigare diktatorn Efraín Ríos Montt, dömd för folkmord och brott mot mänskligheten under inbördeskriget. Domen upphävdes i efterhand av landets författningsdomstol, men har tidigare hindrat diktatorns yngsta dotter från att kandidera. Nu anses det inte längre vara ett problem.
Ríos har genom arvet från fadern stöd från landets militär, men kan också väntas alliera sig med den ekonomiska och religiösa eliten. Bland hennes politiska förslag finns att återinföra dödsstraffet vid civila rättsmål och hon hyllar El Salvadors president Nayib Bukeles hårda tag.
Mulet och valsedlarna
En tredje kandidat som finns med i toppen är den tidigare FN-diplomaten Edmond Mulet. Han uttryckte sig kritiskt till kriminaliseringen av journalister i samband med ett uppmärksammat åtal under våren. Men efter det äventyrades även Mulets kandidatur.
– Valsedlarna trycktes den 29 maj och Mulet finns med på dem. Men det finns fortfarande de som tror att [valdomstolen] kan plocka fram ett ess ur rockärmen för att göra röster på honom ogiltiga, säger Carrera.
Mulet ses som en pragmatisk högerkandidat. Han är företagarvänlig och kan utifrån sin bakgrund väntas måna något mer om demokratin än såväl Torres som Ríos.
En bismak av illegitimitet
Vem som blir Guatemalas nästa president får vi sannolikt inte veta förrän vid en andra valomgång i augusti.
– Jag känner med de kandidater som är kvar. Vem som än vinner så kommer det att vara med en bismak av illegitimitet, kommenterade den tidigare riksåklagaren Acisclo Valladares Molina för en knapp månad sedan.
Carrera tror att den som vinner framförallt kommer att mötas av apati.
– Det finns inte mycket hopp om att en ny president eller kongress kommer att leda till djupgående förändring. Valdomstolen har tagit väldigt många godtyckliga beslut, vilket har lämnat många guatemalaner utan möjlighet att fritt välja mellan de kandidater som hade all rätt att skriva in sig.
LÄS MER:Tidningsgrundare dömd till sex års fängelse
LÄS MER:USA öppnar migrantcentrum – ska stoppa flyktingström
