– Vi lämnade kvar saker som vi har samlat på oss över 50 år, men jag vill inte åka tillbaka, säger en äldre och gråtande kvinna som den oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta talar med i den ryska staden Kursk, några mil från striderna vid gränsen mot Ukraina.
Under nästan två och ett halvt års krig har miljontals ukrainare tvingats fly sina hem undan de ryska invasionsstyrkorna och regelbundna anfall från luften. Sedan Ukrainas militär inledde en större offensiv över gränsen för en vecka sedan har kriget nu även drivit fler än hundratusen ryssar på flykt.
Myndigheternas evakueringar dröjde. Många invånare flydde på eget bevåg när beskjutningen började dundra.
En av dem, Ljubov, berättar för Mediazona hur hon och hennes familj åkte hemifrån utan några tillhörigheter:
– Vi lämnade kvar våra husdjur eftersom vi räknade med att kunna åka tillbaka. Nu skjuts det artillerield, stridsvagnseld. Fiendestyrkor sitter längs med skogen och beskjuter alla bilar som kommer. Vägar och fält är minerade.
En del invånare gömmer sig ännu i sina hem, med begränsad kontakt med omvärlden.
Inte för sensationellt
De ukrainska styrkorna kunde, genom att ta ett bristfälligt ryskt försvar på sängen, avancera åtminstone en mil in i Ryssland. Strider rasar vidare och Ryssland ser ut att behöva förflytta styrkor från andra frontavsnitt.
Tidigare framstötar från ukrainskt håll har slagits tillbaka på av några dagar, men detta är en regelrätt offensiv med mycket mer avancerade förmågor och materiel. Ett framgångsrikt ryskt försvar bedöms kunna ta flera veckor i anspråk.
Rysslands statsstyrda medier har fått direktiv om att tona ned Ukrainas framryckningar, rapporterar mediesajten Meduza. De ska inte lyftas fram som uppseendeväckande – och det ska inte talas om någon ny front, enligt Kremls order.
Propagandamedierna lyfter i princip enbart fram påstått framgångsrika försvarsåtgärder eller myndigheters hjälpinsatser. Offensiven framställs som del av en västerländsk komplott för att förgöra Ryssland.
Psykologiskt pris
Flera analytiker beskriver det som en ukrainsk chansning att ta kriget till Ryssland på detta vis. Militärt handlar det om att få Ryssland att betala ett högt pris för att ta tillbaka gränstrakterna, skriver den brittiske analytikern Michael Clarke i The Times :
"Dess politiska framgång hänger på vad den gör med psykologin i Moskva; om den sår ett genuint tvivel i Putins närmaste krets om huruvida kriget verkligen är värt den ständigt stigande kostnaden."
Fakta: Större än tidigare
Sedan Ryssland inledde det storskaliga anfallskriget i Ukraina i februari 2022 har den allra största delen av all krigets död och förstörelse skett på ukrainsk mark.
Ukraina har utfört anfall också mot mål i Ryssland och de har blivit fler ju längre kriget har lidit.
Det har dels varit beskjutning över frontlinjen i gränsnära områden och anfall med projektiler från luften, som drönare som nått långt in i Ryssland i anfall mot bland annat oljeanläggningar och flygfält. Under 2023 slog drönare flera gånger ned i centrala delar av Moskva.
Vid flera tillfällen har väpnade styrkor korsat eller försökt korsa gränsen från Ukraina till Ryssland i mindre räder. Ukrainastöttade grupper av ryska motståndsmän, som Ryska frihetslegionen och Ryska frivilligkåren, har under 2023 och våren 2024 trängt sig in i Ryssland och under korta perioder tagit kontroll över mindre samhällen innan de motats tillbaka.