Ukraina förklarade sig självständigt efter Sovjetunionens kollaps 1991, och i samband med att stormakten föll lämnades också en stor andel kraftiga missiler och kärnvapen kvar i Ukraina.
I ett avtal mellan USA, Storbritannien, Ryssland och Ukraina gick Ukraina med på att göra sig av med sina kärnvapen i utbyte mot garantier om att de tre länderna skulle respektera deras oberoende, suveränitet och befintliga gränser.
2013 ville såväl EU som Ryssland knyta starkare band med Ukraina, men när den dåvarande proryska ukrainska presidenten Viktor Janukovytj vägrade att underteckna ett samarbets- och handelsavtal med EU utbröt omfattande protester i landet.
Janukovytj avsattes strax därefter och den mer västvänliga oppositionen tog istället över makten i landet, någonting som ledde till ökade spänningar på Krimhalvön där många rysktalande demonstrerade för att självständighetsförklara Krim.
Rysslands president Vladimir Putin valde då att bryta mot avtalet som landet undertecknat knappt 20 år tidigare genom att gå in med militära styrkor i Ukraina och annektera Krimhalvön.
Den ryska invasionen fick stöd av proryska separatistgrupper i östra Ukraina, som i samband med annekteringen tog kontroll över området kring Donetsk och fick både militärt och ekonomisk stöd av Ryssland.
Sedan dess har en öppen konflikt pågått mellan Ryssland och Ukraina, och nu har säkerhetsläget trappats upp på nytt.
November 2021
I November 2021 visar bilder att Ryssland börjat stationera ut upp emot 100 000 soldater och militärfordon i närheten av den ryska gränsen till Ukraina.
December 2021
En månad senare presenterar Ryssland ett detaljerat kravbrev för västvärlden där man bland annat framhöll krav om att försvarsalliansen Nato skulle dra sig tillbaka från östra Europa och inte expanderar mer österut till någon av de forna sovjetstaterna.
Januari 2022
I början av 2022 avvisas Rysslands krav av väst. USA:s president Joe Biden meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att USA kommer att agera resolut om Ryssland invaderar Ukraina samtidigt som man förbereder sig för diplomatiska samtal med Ryssland.
10 januari
Måndagen den 10 januari möts Rysslands och USA:s vice utrikesministrar i Genéve för diplomatiska samtal. Samtidigt hålls ett möte mellan Ukraina och representanter för de 30 Nato-länderna i Natos högkvarter i Bryssel.
Samtalen mellan Ryssland och USA uppges inte leda till några beslut och Natos generalsekreterare håller fast vid linjen om att ingen annan än Ukraina och Nato själva kan avgöra om och när Ukraina eventuellt skulle kunna ingå ett Natomedlemskap.
Till följd av samtalen mellan Ryssland och väst ökar spänningarna i Europa då de inte ser ut att generera några diplomatiska framsteg, och det försämrade säkerhetsläget märks även av i Sverige då svenska försvaret förflyttar trupper till Gotland och gör sig mer synliga.
14 januari
Några dagar senare sker en stor hackerattack mot ukrainska regeringssajter. På ukrainska utrikesdepartementets hemsida visas ett hotfullt meddelande på flera språk och flera regeringssajter ligger nere. Ryssland misstänks snart för att ligga bakom hackerattacken.
24 januari
Den 24 januari meddelar Storbritannien att man har börjat ta hem sin personal från ambassaden i Kiev. Även USA beordrar anhöriga till all amerikansk personal på landets ambassad i Ukraina att lämna landet på grund av det instabila säkerhetsläget.
Samma dag går EU-länderna ut med ett gemensamt uttalande, efter att medlemsländernas utrikesministrar haft ett möte i Bryssel, där man fördömer Rysslands agerande.
"Rådet fördömer Rysslands fortsatta aggressiva agerande och hot mot Ukraina. Talet om 'intressesfärer' har ingen plats på 2000-talet", säger de bland annat, enligt TT.
25 januari
Dagen efter meddelar USA att man satt 8 500 soldater i beredskap med anledning av oroligheterna i Ukraina, och det svenska utrikesdepartementet avråder alla icke nödvändiga resor till Ukraina.
De diplomatiska samtalen trappas också upp. Frankrikes president Emmanuel Macron träffar Rysslands president Vladimir Putin för samtal i Paris och från Tyskland meddelar man att landets förbundskansler Olaf Scholz ska samtala med Biden i början av februari.
28 januari
Innan januari är slut hinner säkerhetsläget skruvas upp ännu lite till, och den 28 januari uppges Ryssland ha börjat transportera blod och medicinsk utrustning närmre Ukraina, vilket gör att oron för en stundande attack växer sig starkare.
29 januari
Dagen efter meddelar Joe Biden att han kommer skicka soldater till Östeuropa och Natoländerna inom kort.
31 januari
Den 31 januari kommer uppgifter om att USA förbereder stora sanktioner mot Ryssland, och under ett möte med FN:s säkerhetsråd anklagar Ryssland landet för att ”piska upp hysteri” kring läget i Ukraina.
Februari 2022
Under februaris intåg fortsätter Ryssland att förneka att man planerar en invasion av Ukraina samtidigt som väst fortsatt avvisar Rysslands säkerhetskrav.
Ytterligare amerikanska soldater skickas till Polen och Tyskland och Nato uppger att Ryssland placerat runt 30 000 soldater i Belarus. Parallellt med den ökade militära närvaron kring Ukraina fortsätter också de diplomatiska ansträngningarna.
8 februari
Den 8 februari möts Frankrikes president Emmanuel Macron och Vladimir Putin återigen för samtal, denna gång i Moskva. Tidigare har också Storbritanniens Boris Johnson talat med Putin över telefon.
Ryssland får dock stöd av Kina och i början av februari kommer ett gemensamt uttalande från länderna som menar att de motsätter sig all utvidgning av Nato.
11 februari
Den 11 februari uppmanar både USA och Storbritannien sina medborgare som befinner sig i Ukraina att lämna landet. Även Norge går ut med en liknande uppmaning, och dagen efter uppmanar svenska UD sina medborgare att göra detsamma.
14 februari
Några dagar senare beordras svensk militärpersonal, som ingått i en kanadensisk ledd insats till syfte att utbilda och träna ukrainska säkerhetsstyrkor, att lämna Ukraina.
15 februari
De första något ljusare nyheterna kring säkerhetssituationen i Europa framkommer den 15 februari då Tysklands förbundskansler Olaf Scholz befinner sig i Moskva för ett möte med Vladimir Putin som tycks ha öppnat lite mer för diskussion. Bara timmar senare meddelar Ryssland att en del av de styrkor som befunnit sig nära Ukraina börjar vända tillbaka, och dagen efter meddelader de bland annat att man dragit tillbaka en del trupper från Krimhalvön.
17 februari
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg meddelar de ryska uppgifterna till trots att man inte har sett någon militär nedtrappning från Ryssland, och enligt egna iakttagelser har Ryssland tvärtom mobiliserat sina styrkor runt Ukraina.
Rysk statskontrollerad media rapporterar obekräftade uppgifter om att ukrainska styrkor har beskjutit separatister i östra Ukraina, och senare under dagen beskyller istället Ukrainas militär ryska separatistgrupper i Donbass för att bland annat ha skjutit granater mot en förskola i området.
Ryssland förvisar dessutom USA:s biträdande ambassadör Bart Gorman från landet.
18 februari
Den 18 februari uppger ryska den ukrainska underrättelsetjänsten GUR att ryska specialförband ska ha gjort intrång i social infrastruktur i staden Donetsk, som ligger ungefär tio mil från ryska gränsen, i samband med vilket de beskrev risken för en terroristattack som stor.
Tidigare under dagen exploderade en jeep utanför en regeringsbyggnad som tillhör den självutropade Folkrepubliken i regionen, och bara timmar tidigare hade de ryskstödda separatisterna påbörjat en evakuering av civila i området och människor hänvisades till bussar för avfärd mot Ryssland.
På fredagskvällen säger USA:s president Joe Biden under en presskonferens att man ser en ökad mängd desinformation från Ryssland, som påstod att Ukraina planerar en storskalig attack mot landet. Biden säger bland annat att det "inte finns bevis" för att det skulle vara sant, och kallar ryska rapporter om folkmord och massgravar i regionerna Donetsk och Luhansk för "ett falskt rättfärdigande" inför en attack på Ukraina.
Samma kväll skriver Ukrainas utrikesdepartement i ett uttalande att man "uppmanar det internationella samfundet, främmande stater och internationella organisationer att omedelbart fördöma de provokationer som genomförts av Ryska federationen och dess ockupationsförvaltningar i Donetsk."
19 februari
Dagen efter rapporterar Reuters att Ryssland genomför en strategisk kärnvapenövning med uppskjutningar av ballistiska robotar. Enligt uppgift till nyhetsbyrån ingick uppskjutningen i en regelbunden övningsprocess.
Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj deltar på en säkerhetskonferens i München den aktuella dagen. Kinas utrikesminister Wang Yi är också med på konferensen över videolänk, och kallar Minskavtalet för den "enda utvägen" för att lösa situationen i Ukraina, samt att landet inte borde vara en frontlinje för konkurrens mellan stormakter.
Vid eftermiddagen uppger den ukrainska militären att två av deras soldater skjutits till döds av ryskstödda separatister i östra Ukraina och att minst fyra skadats.
Under kvällen trissas situationen upp på allvar, och Boris Johnsons uppger för BBC att Ryssland planerar "det största kriget i Europa sedan 1945".
– Allt tyder på att planerna i viss mån redan satts i gång, säger han till den brittiska public service-kanalen.
Något senare meddelar Nato att man flyttar trupper från Kiev till västra Ukraina. En allianstjänsteman uppger för AFP att åtgärden beror på att situationen upplevs hotfull och att man därför vill garantera personalens säkerhet.
20 februari
På förmiddagen den 20 februari bekräftar Ryssland att två ukrainska soldater har dödats, men hävdar att soldaterna ingick i en "sabotagegrupp" som planerade "terroristattacker" mot gasledningar och elektriska transformatorstationer.
De ryskstödda separatisterna anklagar å sin sida den ukrainska militären för att ha dödat två civila i den rebellkontrollerade staden Pionerskaya nära den ryska gränsen. Ryssland uppger därpå att man kommer att inleda en utredning kopplat till dödsfallen.
Flera västerländska ledare, däribland USA:s Joe Biden, menar dock att ryskstödda rebeller sprider desinformation vilket skulle kunna tjäna som en förevändning för en rysk invasion.
21 februari
Till följd av det upptrappade säkerhetsläget i Ukraina meddelade USA:s president Joe Biden och Rysslands president Vladimir Putin att de både kommer att delta i ett toppmöte med fokus på säkerhet och stabilitet i Europa, under förutsättningen att Ryssland inte invaderar Ukraina.
Under förmiddagen informerade USA även FN om att Ryssland ska ha sammanställt listor på ukrainska medborgare ”som ska dödas eller skickas till läger efter en militär ockupation”.
Senare under dagen framkommer uppgifter om att en ukrainsk ”sabotage- och spaningsgrupp” som enligt ryska armén ska ha tagit sig över gränsen till Ryssland dödats, någonting som dementeras av Ukrainas försvarsdepartement.
På eftermiddagen ber ledare för de ryskstödda separatistregionerna Donetsk och Luhansk Ryssland att erkänna områdena som självständiga, en förfrågan som Vladimir Putin senare tillmötesgick i ett tv-sänt tal till nationen. U talet gick han även till angrepp mot Ukraina genom att hänvisa till landet som ”gammal rysk mark”.
Erkännandet av utbrytarregionerna fördömdes bland annat av EU som ”ett flagrant brott mot internationell rätt, Ukrainas territoriella integritet och Minskavtalet” i ett uttalande där man även meddelade att sanktioner kommer att införas mot landet.
Flera experter menade att Rysslands erkännande av regionerna var ett sätt att stärka sitt grepp om Ukraina, och sent på måndagskvällen framkom uppgifter om att Vladimir Putin beordrat ryska trupper att gå in i Ukraina för att ”säkerställa fred” i områdena.
– Formellt så erkänner man dem som självständiga men i praktiken så är det ju en annektering, sa Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, bland annat.
Natten till tisdagen bad Ukraina även FN:s säkerhetsråd att tillkalla ett brådskande möte, och ledare för de ryskkontrollerade separatistregionerna uppmanade civila att evakuera området.
22 februari
Rysslands erkännande av de självutnämnda folkrepublikerna Donetsk och Luhansk fördöms av flera länder, och EU, Storbritannien, USA och Kanada meddelar att man kommer att införa sanktioner mot Ryssland. Tyskland stoppar även den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2.
FN:s säkerhetsråd kallar till möte, och i ett tv-sänt tal säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att de inte är rädda för någonting eller någon, samt att de räknar med stöd från västländerna.
Under dagen meddelar USA att man flyttar ambassadpersonal från Ukraina och uppmanar återigen amerikanska medborgare som befinner sig i Ukraina att lämna landet omedelbart.
Sveriges statsminister Magdalena Andersson håller pressträff med anledning av det upptrappade säkerhetsläget, under vilken hon fördömer Rysslands agerande.
Senare säger företrädare för Ryssland att man erkänner hela regionerna Donetsk och Luhansk som självständiga, och landets utrikesminister Sergej Lavrov påstår att Ukraina inte har rätt till självständighet.
– Rätten till suveränitet bör endast iakttas i förhållande till stater som representerar hela folket som bor på deras territorium. Ukraina har inte varit en av dem sedan 2014, säger han i en tv-intervju.
Vladimir Putin får även tillstånd av det ryska förbundsrådet att använda ryska väpnade styrkor utomlands, uttrycker att det tidigare gällande fredsavtalet inte längre existerar, och kräver att Krimhalvön ska erkännas som en del av Ryssland.
Under kvällen beslutar Ryssland dessutom att evakuera ambassadpersonal från Ukraina.
23 februari
Tidigt under natten till onsdagen framkommer uppgifter om att USA skickar åtta stridsflygplan till Baltikum och Polen, men några timmar senare säger Vladimir Putin att Ryssland är beredda att söka diplomatiska lösningar på den upptrappade konflikten.
USA:s utrikesminister ställer dock in det planerade mötet med sin ryska motsvarighet då han menar att Rysslands ökade aggression i Ukraina är ett tecken på att man i stort sett avvisar diplomati.
Efter att satellitbilder på förmiddagen visat ryska trupper nära den ukrainska gränsen uppmanar den ukrainska regeringen de medborgare som befinner sig i Ryssland att lämna landet omedelbart. De uppmanar även väst att införa hårdare sanktioner mot Ryssland och beslutar senare under dagen att utlysa undantagstillstånd i landets, vilket innebär att alla medborgare mellan 18 och 60 år i den militära reserven kallas in.
Det ytterligare skärpta säkerhetsläget leder till att Sverige beslutar sig för att flytta ambassaden i Ukraina från Kiev till Lviv, och EU kallar till särskilt möte under morgondagen.
Sent på kvällen rapporterar flera internationella medier att separatistledarna i Donetsk och Luhansk har bett Putin om militärt stöd, efter vilket Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba begär ett krismöte i FN.
24 februari
I ett uttalande strax efter midnatt säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att ett ”storskaligt krig kan starta snart”. Han talar till både ukrainska och ryska medborgare och berättar att Ukraina enbart vill ha fred. Samtidigt konstaterar han att de kommer att försvara landet till vilket pris.
– Men om vi attackeras, om vi ställs inför ett försök att ta vårt land, vår frihet, våra liv och våra barns liv ifrån oss så kommer vi att försvara oss. Om du attackerar oss kommer du att se våra ansikten, inte våra ryggar, säger Zelenskyj enligt AP.
Under natten till torsdag rapporterar The Guardian att det skett en misstänkt cyberattack mot minst sex statliga hemsidor i Ukraina.
Någon timme senare meddelar också Ryssland att de stänger ner luftrummet för civil flygtrafik längs med gränsen mot nordöstra Ukraina. Och det leder senare till att Ukraina också stänger ner luftrummet för civil flygtrafik över landet.
Vid klockan 03.30 under natten, svensk tid, drar FN:s säkerhetsråd i gång det extrainkallade krismötet, och samtidigt håller Vladimir Putin ett tv-sänt tal.
I talet meddelar Putin att Ryssland kommer att genomföra militära operationer i östra Ukraina, och strax därefter inleds en militär invasion av landet.
LÄS MER:
