Sveriges övergripande klimatmål är att Sverige senast 2045 inte längre ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Enligt statsminister Ulf Kristersson (M) har klimathandlingsplanen och regeringens klimatpolitik tre centrala delar:
Klimatfrågan är internationell.
Därför behövs bland annat gränsöverskridande samarbeten, kunskapsutbyten och frihandel inom exempelvis EU.
.
Fossilfri elektrifiering.
För att nå klimatmålen behövs mycket mer fossilfri el. En utbyggd kärnkraft är den enskilt viktigaste åtgärden.
.
Omställning med bibehållen konkurrenskraft.
Sverige måste göra sin del av den europeiska klimatomställningen, men utan att tappa konkurrenskraft och med en tillväxt av attraktiva jobb i Sverige.
.
Totalt innehåller regeringens klimathandlingsplan ett 70-tal åtgärder, varav ett 50-tal är nya.
Klimathandlingsplanen bygger på en överenskommelse mellan Tidöpartierna: Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Fakta: Några exempel ur planen
Sverige ska redan när det införs 2027 gå med i EU:s nya system för utsläppshandel (ETS 2).
En bred utredning ska tillsättas om vilka styrmedel som kan behövas för att nå Sveriges åtaganden i EU.
Olika åtgärder för en utbyggd laddinfrastruktur ska analyseras, bland annat för att underlätta för fastighetsägare.
Ett avståndsbaserat system för beskattning av tunga transporter ska analyseras.
Effektivare prövningsprocesser och en ökad självförsörjning av mineral och metaller som behövs i omställningen.
Stärka förutsättningar för olika former av koldioxidlagring (CCS) när det behövs.
Regelverket för vattenverksamhet och markavvattning ses över.
Byggande i trä, exempelvis flerbostadshus, bör främjas.
Utökat och effektiviserat klimatbistånd.