Totalt har 35 000 ton is smält bort från Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären. Det är tusentals ton mer än tidigare rekordår.
När forskarna kom upp tidigt under sommaren såg det ut som det brukar göra i slutet av sommaren. Det beror på att smältsäsongen inleds tidigare.
– Det är inte de här gnistrande, glittrande vita romantiska snövidderna. Det är smutsigt, det är stenras, det är mycket vatten som krymper glaciärerna på alla kanter. Det syns extremt tydligt, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi.
Slutmätningarna utfördes i september, för att få ett mått på när glaciärerna är som minst, och jämfördes med vinterns mätningar.
Svårt att växa
För Storglaciären, på östra sluttningen av Kebnekaise, motsvarar förlusten på 8 400 ton ett 2,85 meter tjockt vattenlager över hela glaciären.
– Avsmältningen var tre gånger så stor, lite mer till och med i år, jämfört med förra året, säger Kirchner.
Och då var inte heller förra året ett bra år.
– Vi har inga bra år längre tyvärr. Varje år med förlust är ju ett dåligt år för glaciärerna.
För att en glaciär ska växa behövs först en kall vinter med mycket snö och inte så mycket vind. Därefter krävs en sval sommar så att snön ligger kvar, följt av ytterligare en snörik vinter som kan packa ihop föregående års snö.
– Nu i vintras var det lite snö, som blåste bort redan under vintern så vi hade ett ganska tunt snötäcke till att börja med. Och när det smälter bort exponeras isytan direkt och börjar smälta bort alldeles för tidigt.
Sverige har 269 glaciärer, och det är svårt att hålla koll på alla samtidigt. Men enligt Kirchner har hon inte de senaste 10–15 åren sett en enda som ryckt framåt.
Många nya hål
Smältvattnet rinner antingen över ytan längs med glaciären, eller ner i sprickor. På de fyra aktuella glaciärerna har fler så kallade glaciärbrunnar uppstått – hål rakt ned från ytan till berget – där vattnet forsar ned.
– De här brunnarna har alltid funnits. Men nu börjar de dyka upp överallt och även i de delar av glaciärerna som är högst belägna, och det har man inte sett tidigare, säger Kirchner.
Glaciärer världen över krymper till följd av den globala uppvärmningen, som orsakas av utsläpp av människorna. De svenska glaciärerna är inga undantag.
– Jag har ingen annan förklaring. Så det är absolut klimatförändringarna.
Fakta: Referensglaciärer
Forskarna vid Stockholms universitet har undersökt den så kallade massbalansen vid fyra av Sveriges glaciärer, som utsetts till så kallade referensglaciärer. Balansen är ett totalmått på hur mycket glaciären vuxit under vintern, jämfört med hur mycket den krymper under sommaren.
Fynden rapporteras in till World Glacier Monitoring Service i Schweiz, där data för världens omkring 50 referensglaciärer samlas.
De fyra svenska glaciärerna är Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären.