Risken för psykisk ohälsa var högst hos dem som behövt sjukhusvård för covid-19 men var förhöjd även efter en mer måttlig sjukdom, enligt studien som gjorts i USA.
Med tanke på hur många som smittats världen över behöver sjukvårdssystem och politiker vara beredda på att stötta den stora grupp som riskerar psykisk ohälsa som följd, framhåller forskarna.
"Det är mycket viktigt att ta uti med dessa frågor nu, innan de blir till större kriser längre fram på vägen", säger studiens huvudförfattare Ziyad Al-Aly, i en kommentar.
Följt många
Forskarna är knutna till bland annat universitetet i Saint Louis i USA och det amerikanska departementet för krigsveteraner, Veterans Affairs.
Studien omfattar drygt 153 000 personer som testat positivt för covid-19 under pandemins första år, och som jämförts med personer som inte haft covid. Samtliga ingick i en databas över amerikanska veteraner vilket gör att de flesta var äldre män.
Deltagarna följdes under ett år för att undersöka risken för bland annat ångeststörningar, depression, missbruksrelaterade sjukdomar och sömnstörningar.
Det visade sig att gruppen som haft covid-19 löpte 60 procent högre risk att diagnostiseras med något av dessa problem eller ha fått läkemedel utskrivet för dem, jämfört med dem som inte haft covid. Det motsvarar 64 ”extra” fall per 1 000 personer, enligt resultaten som publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMJ.
Ångest och sömnproblem
Vid en närmare titt på olika typer av psykiska problem såg forskarna att covid till exempel var kopplat till 39 procents högre risk för depression, 35 procents högre risk för ångeststörningar och 41 procents högre risk för sömnproblem, jämfört med dem som inte varit smittade.
Risken att drabbas av olika typer av psykisk ohälsa var också högre efter covid-19 än efter en vanlig säsongsinfluensa.
Det är känt sedan tidigare att faktorer som isolering, ovisshet och hot mot våra vanliga liv är kopplade till ökade nivåer av mental ohälsa. Däremot är det inte lika tydligt vilken roll infektionen i sig spelar, enligt Karin Brocki, professor vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.
Hon forskar om mental ohälsa under pandemin i Sverige och har nyligen undersökt förekomsten av depression, ångest och sömnsvårigheter hos personer med långvariga symtom, så kallad långtidscovid.
Oklara orsaker
Studien är ännu inte publicerad, men preliminära resultat visar att gruppen hade en förhöjd risk för alla tre hälsoutfall, berättar Karin Brocki. Men då handlar det just om personer med kvarstående problem, till skillnad från den amerikanska studien som inte särskiljer personer som har långtidscovid från dem som ”bara” haft vanlig covid-19.
– Det gör att det inte går att säga om den ökade mentala ohälsan beror på att potentiella långtidssymtom av covid-19 som påverkar ens mående negativt, genom exempelvis nedsatt livskvalitet och funktion, eller om det handlar om något kopplat till infektionen i sig, säger Karin Brocki.
Även de amerikanska forskarna skriver att det är osäkert på vilket sätt covid-19 ökar risken för psykisk ohälsa. Det kan röra sig om biologiska förklaringar såsom att centrala nervsystemet eller delar av hjärnan påverkas när immunsystemet reagerar på viruset. Men också om att livet ställts på ända till följd av infektionen – en förändrad jobbsituation, pengaproblem, social isolering, att man rört på sig mindre eller ätit sämre, till exempel.
Fortsätta forska
Karin Brocki tror att det kan handla om en kombination av biologiska och psykosociala förklaringar.
– Men det återstår att se, och därför är det viktigt att fortsätta kartlägga den mentala ohälsan nu när vi går in i en period av mer normalt liv, säger Karin Brocki.
Fakta: Amerikanska studien
I studien ingick drygt 153 000 personer som överlevt minst 30 dagar efter att ha visat ett positivt med pcr-test för covid-19 mellan mars 2020 och januari 2021, det vill säga innan vaccinerna kom.
De jämfördes dels med en halv miljon personer som inte testat positivt under samma period, dels med halv miljon personer där forskarna tittat på data från före pandemin.
Alla ingick i en databas över amerikanska veteraner där de flesta är äldre män. Därför är det svårt att slå fast att resultaten även gäller andra grupper, vilket är en brist med studien. Den kan heller inte bevisa några orsakssamband eftersom det är en observationsstudie.
Det går heller inte att utesluta att personerna som haft covid-19 i högre grad än kontrollgruppen varit drabbade av mental ohälsa tidigare i livet – en riskfaktor för att drabbas igen.
En styrka med studien är att forskarna följt upp en stor grupp personer under en länge tid än vad tidigare studier gjort.
Källa: Tidskriften BMJ och Karin Brocki, professor vid Uppsala universitet.