Nyheten i korthet
▪️ Sverige planerar att skapa 1 000 samlingsplatser där invånare kan få hjälp vid kriser eller krig. Dessa platser, ofta skolor, ska erbjuda vatten, information och första hjälpen.
▪️ Kommunerna ansvarar för placeringen. De ska också ha kapacitet att laga mat vid strömavbrott.
▪️ Göteborg har beslutat om 16 trygghetspunkter som ska vara klara 2026 och kan användas både vid kriser och stora evenemang.
Det var i måndags som regeringens särskilde utredare för kommuners och regioners beredskap Carl Fredrik Graf lämnade över en 554 sidor lång utredning till ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M).
Bland förslagen märks ett om särskilda samlingsplatser, dit människor vid fredstida kriser eller höjd beredskap ska kunna söka hjälp och erbjudas dricksvatten, information, första hjälpen och tillgång till elektricitet.
Liknande platser saknas i dag och bedöms av flera skäl behövas i framtiden.
– Kommuninvånare ska kunna bege sig dit för att få information och skapa en känsla av trygghet, säger regeringens särskilde utredare.
Utredningen, som ska omsättas till en ny lag, föreslås gälla från 1 januari 2027 och ersätter en nuvarande från 2006.
– Den nuvarande lagen fångar upp vad som gäller vid fredstida krissituationer, men täcker inte situationer vid höjd beredskap. Därför föreslår vi ny lagstiftning, säger Carl Fredrik Graf.
Kommuner bestämmer själva var samlingsplatser ska placeras
Var de särskilda samlingsplatserna ska placeras är upp till varje enskild kommun att besluta om.
– Det kanske är en skola, det kanske är en byggnad som man har förberett. Byggnaden ska kanske inte alltid finnas, utan upprättas vid fredstida kriser eller höjd beredskap, säger regeringens utredare.
Hur många särskilda samlingsplatser bedömer ni kan behövas?
– I vissa kommuner kommer man behöva flera sådana samlingsplatser. Det blir oftast skolor. Samtidigt vill vi inte riktigt peka på lösningar. Det är upp till kommunerna själva, säger Carl Fredrik Graf.
Hans bedömning är att de flesta kommuner kommer lösa sina särskilda samlingsplatser genom att utnyttja befintliga byggnader. Till exempel har Linköpings kommun redan inlett arbetet med uppförandet av särskilda samlingsplatser.
– De förbereder ett antal skolor för det här, säger han.
Vad talar vi om i antal?
– För en kommun med hundratusen invånare kan det röra sig om mellan åtta och tio samlingsplatser.
För Göteborgs kommun, med drygt 600 000 invånare, skulle det innebära uppemot 60 särskilda samlingsplatser och för riket totalt, med drygt tio miljoner invånare, närmare 1 000 samlingsplatser.
Särskilda samlingsplatser kan användas av utlänningar
Carl Fredrik Graf är noga med att poängtera att platserna inte är tänkta som övernattningsplatser, utan endast förberedda för kortare stopp.
– Det kan kanske vara så att man kommer i en situation att man behöver stanna ett antal timmar innan man får besked om vilken buss man ska ta och vart den ska gå, säger regeringens särskilde utredare.
En särskild samlingsplats ska även kunna utgöra mottagningsplats för utrymda eller flyende personer från andra kommuner under fredstida krissituationer och höjd beredskap, samt användas av utlänningar som under höjd beredskap söker skydd i Sverige på grund av krig i deras hemländer.
Detta gäller för särskilda samlingsplatser
Carl Fredrik Graf är regeringens särskilda utredare för kommuners och regioners beredskap. I hans utredning återfinns bland annat vad som gäller för särskilda samlingsplatser under kvalificerade fredstida krissituationer och höjd beredskap:
Utredningens förslag: En kommun ska ha tillgång till en eller flera särskilda samlingsplatser för dem som bor eller annars regelbundet vistas i kommunen för det fall ett beslut om utrymning behöver verkställas inom kommunens geografiska område, eller om det annars finns särskilda skäl att använda sådana platser, under kvalificerade fredstida krissituationer eller höjd beredskap.
En särskild samlingsplats ska även kunna utgöra mottagningsplats för utrymda eller flyende personer från andra kommuner under kvalificerade fredstida krissituationer och höjd beredskap samt för utlänningar som under höjd beredskap söker skydd i Sverige på grund av krig i deras hemländer.
Vid en särskild samlingsplats ska det finnas tillgång till dricksvatten, elektricitet, värme, sanitets- och hygienmöjligheter, första hjälpen åt skadade, information, möjligheter till elektronisk kommunikation samt annan likartad hjälp. Enskilda ska under en kortare tidsrymd kunna vistas på en särskild samlingsplats.
Utredningens bedömning: Behovet av tillgång till särskilda samlingsplatser är av väsentlig betydelse under kvalificerade fredstida krissituationer och höjd beredskap. Detta bör komma till uttryck i den nya lagen på det sättet att dessa begrepp ska styra syftet med bestämmelsen om särskilda samlingsplatser.
Detta hindrar dock inte en användning av sådana platser under fredstida krissituationer som inte är av kvalificerat slag om det uppstår ett behov av det.
Källa: Utredningen om kommuner och regioners grundläggande beredskap: Överväganden och förslag, sidan 321.
Kommuner ska ha lager för matlagning åt skolor och boenden
Kommuner föreslås också ha egna resurser för att under två veckor kunna driva egen måltidsverksamhet för skolor och särskilda boenden. För ändamålet ska lager och tekniska möjligheter att producera livsmedel finnas.
– Vi föreskriver inte centrallager, utan det blir på lokal nivå. Det har varit i dialog med kommunerna under utredningen. Det gäller att kunna ge utrymme för lokala lösningar, men kan röra sig om i anslutning till skolan och om att lagra frystorkad mat, säger Carl Fredrik Graf.
Det står i utredningen att det ska finnas tekniska möjligheter att producera livsmedel. Vad betyder det konkret?
– Det betyder att köket ska fungera även om strömmen är bruten. Då behöver man ha reservkraft. Jag tror att rätt så många kommer att satsa på frystorkad mat.
Hela förslaget beräknas kosta 13,5 miljarder kronor under en femårsperiod.
– Vi föreslår att de utökade åtgärderna som läggs fram ska finansieras via generella, och i vissa fall, riktade statsbidrag, säger utredaren.
Gothia cup och Partille cup underlättar för beredskap i Göteborg
Filip Lundgren är avdelningschef på avdelningen för säkerhet och beredskap i Göteborgs stad och säger att kommunfullmäktige i Göteborg har beslutat om att införa 16 så kallade trygghetspunkter runtom i staden. De ska stå klara 2026 och vara jämnt spridda över Göteborgs fyra områden, centrum, Hisingen, nordöst och sydväst.
– Det är skolor som utrustas med nödvatten och reservkraft och redan är godkända tack vare att de används i samband med de olika cuper som arrangeras i staden varje år, säger Filip Lundgren.
Han betonar att det mycket väl kan behövas fler samlingspunkter, dessutom av annan karaktär – och att flexibilitet och förmåga att hitta lösningar kopplade till rådande situation är av yttersta vikt.
Göteborgs stad är en av utredningens remissinstanser.
LÄS MER:Föreslår skärpta krav på kommuner inför krig
