Lettlands försvarsminister Andris Spruds, med Sveriges försvarsminister Pål Jonsson (M) och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) vid sin sida, talar till de soldater som efter årsskiftet åker till Lettland för att ingå i den multinationella Natostyrkan.
Lettlands försvarsminister Andris Spruds, med Sveriges försvarsminister Pål Jonsson (M) och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) vid sin sida, talar till de soldater som efter årsskiftet åker till Lettland för att ingå i den multinationella Natostyrkan. Bild: Johan Nilsson/TT

Här välkomnas svenska soldaterna till Lettland

Snart skickas svenska soldater och officerare från P7 i Skåne till Lettland för att ingå i den multinationella Natostyrkan.
– Det här är historiskt, säger Lettlands försvarsminister Andris Spruds, när han gästar Revingehed för att möta dem som ska iväg.

ANNONS

– Vi är väldigt glada över att få ta emot er i Lettland, säger han till de uppställda soldaterna.

Banden mellan Sverige och Lettland är redan så tajta att det nästan inte går att komma närmare varandra, tycker han, men det här ger en ny, militär dimension.

– Det här fördjupar vår relation ännu mer.

Reducerad bataljon

Det handlar om en reducerad bataljon på cirka 600 personer som bland annat har med sig Stridsfordon 90, motoriserade delar, stridsvagnar och granatkastare. Den svenska bataljonen ska ingå i en multinationell brigad, som leds av Kanada.

– Vi ska göra allt vad som krävs av oss som värdnation, säger Spruds.

ANNONS

Han pekar på att hans land lägger tre procent av sin BNP på försvaret.

– Vi utvecklar vår infrastruktur, och givetvis infrastruktur som anpassas för övningar på brigadnivå.

De svenska soldaternas närvaro stärker inte bara säkerheten för Lettland, understryker han, utan för försvarsalliansen Nato som helhet.

– Vi inser att vi lever i en värld med stora utmaningar. Vi ska stödja Ukraina, vi ska begränsa och bestrida Ryssland, som är ett aggressivt land, och vi ska tillsammans stärka den regionala säkerheten och Nato.

"Viktigt för Nato"

Den multinationella styrkan är viktig för Lettland, men också för Nato, som här kan öva på sin förmåga att använda trupp från olika Natoländer tillsammans, framhåller han.

För bataljonen väntar en höst med intensiva förberedelser.

– Nu håller kompanierna på att bygga upp sin förmåga. Det vi gör resten av tiden under hösten är att sätta ihop systemet i bataljonen och träna oss som en bataljon, säger bataljonschef Henrik Rosdahl.

Pansarskyttesoldater med AK5 från 71:a bataljon som visade upp sig på Södra skånska regementet P 7 i Revingehed, i samband med att Lettlands försvarsminister Andris Spruds var på besök.
Pansarskyttesoldater med AK5 från 71:a bataljon som visade upp sig på Södra skånska regementet P 7 i Revingehed, i samband med att Lettlands försvarsminister Andris Spruds var på besök. Bild: Johan Nilsson/TT

Fakta: Insatsen i Lettland

Det danska och det svenska försvaret ska halvårsvis turas om att bemanna militärbasen i Adazi utanför Riga i Lettland.

Vid årsskiftet skickas en reducerad bataljon med soldater och officerare från Södra skånska regementet, P7.

Den skånska bataljonen blir en del av en multinationell styrka i Lettland, under kanadensisk ledning.

Styrkan i Lettland är del av det som kallas Nato Forward Land Forces (FLF). 2017 etablerades sådana styrkor i de tre baltiska staterna och Polen.

Efter Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina 2022 beslutade Nato att bygga upp sådana styrkor också i Bulgarien, Ungern, Rumänien och Slovakien.

Källor: Försvarsmakten och Nato

ANNONS