Fakta: Alfred Nobel och Nobelpriset
Alfred Nobel (född 1833 i Stockholm, död 1896 i San Remo, Italien) är Sveriges mest berömda uppfinnare och industriledare. Hans viktigaste uppfinning var dynamiten som han fick patent på 1867.
Alfred Nobel efterlämnade en stor förmögenhet och i hans testamente angavs att huvuddelen av förmögenheten skulle bilda en fond, där avkastningen skulle gå till pris åt dem ”som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta”.
Nobel ville att priser skulle delas ut i fem kategorier: i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur samt för fred.
Den första prisutdelningen ägde rum 1901.
Långt senare instiftades ekonomipriset, eller "pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne". Priset instiftades av Sveriges riksbank och delades ut första gången 1969.
Högst tre personer får dela på respektive pris.
Prisceremonin äger rum på Alfred Nobels dödsdag, den 10 december. Nobelpriset delas ut i Stockholm och Oslo (fredspriset).
Källor: NE och nobelprize.org
Fakta: Då tillkännages årets pristagare
Fysiologi/medicin: Måndag 7 oktober, tidigast klockan 11.30
Fysik: Tisdag 8 oktober, tidigast klockan 11.45
Kemi: Onsdag 9 oktober, tidigast klockan 11.45
Litteratur: Torsdag 10 oktober, tidigast klockan 13.00
Fredspriset: Fredag 11 oktober, klockan 11.00
Priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne: Måndag 14 oktober, tidigast klockan 11.45
Källa: nobelprize.org
Fakta: Förra årets pristagare
Nobelpriset i fysiologi/medicin: Katalin Karikó och Drew Weissman
Nobelpriset i fysik: Anne L’Huillier, Pierre Agostini och Ferenc Krausz
Nobelpriset i kemi: Aleksej Jekimov, Louis Brus och Moungi Bawendi
Nobelpriset i litteratur: Jon Fosse
Nobels fredspris: Narges Mohammadi
Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne: Claudia Goldin
Fakta: Så utses Nobelpristagarna
Nobelpristagarna i fysik och kemi, samt mottagarna av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, utses av Kungliga Vetenskapsakademin.
Medicinpristagarna utses av Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet och Svenska Akademien beslutar om vem som ska få litteraturpriset.
Vid samtliga dessa institutioner finns särskilda Nobelkommittéer, som varje år gör omfattande utredningar kring ett urval nominerade. Namnförslagen kommer in via nomineringar, som bara får göras av vissa särskilt utsedda personer. Det handlar exempelvis om forskare, tidigare pristagare och akademiledamöter. Kommittéerna tar fram ett förslag som läggs fram för respektive prisutdelande institution, som därefter röstar fram årets pristagare.
Gällande fredspriset så utser stortinget i Norge ledamöterna i den norska Nobelkommittén, som ansvar både för utredningsarbetet och prisbeslutet.
Källa: Nobelstiftelsen
Fakta: Nobelpriset i siffror
Prissumma: Förra året höjdes summan till elva miljoner kronor per kategori. Åren 2020–2022 var summan tio miljoner kronor.
Antal priser och prisade: Fram till och med 2023 har 621 Nobel- och ekonomipris delats ut, till 1 000 personer/organisationer. Några har fått priset två eller tre gånger, vilket innebär att antalet personer är 965 och antalet organisationer 27.
Den kvinnliga minoriteten: Av alla Nobel- och ekonomipris som delats ut har 65 tilldelats kvinnor. Marie Curie fick två Nobelpris (fysik 1903 och kemi 1911), så antalet kvinnliga pristagare är 64.
Dubbelt upp: Utöver Marie Curie har ytterligare fyra personer tagit emot Nobelpriset två gånger. Senast detta skedde var 2022, då Barry Sharpless för andra gången fick Nobelpriset i kemi. Han fick sitt första Nobelpris 2001.
En organisation, FN:s flyktingorgan UNHCR, har fått Nobelpriset två gånger. UNHCR fick fredspriset 1954 och 1981.
Prisad tre gånger: Internationella Rödakorskommittén är ensam om att ha fått Nobelpriset tre gånger. Den fick fredspriset 1917, 1944 och 1963.
Yngst och äldst: Den hittills yngsta pristagaren var 17 år och den äldsta var 97 år. Dessa var Malala Yousafzai (född 1997) som fick fredspriset 2014, respektive John B Goodenough (född 1922) som fick kemipriset 2019.
Källa: nobelprize.org
Fakta: Alfred Nobel
Alfred Bernhard Nobel föddes i Stockholm den 21 oktober 1833 och flyttade som barn tillsammans med familjen till Ryssland. Där fick han privatundervisning och lärde sig utöver svenska att tala ryska, franska, engelska och tyska.
Han gjorde som ung studieresor till bland annat Paris, där hans intresse för det precis framställda nitroglycerinet väcktes.
Nobel återvände senare till Stockholm och experimenterade vidare på sprängteknik med nitroglycerin tillsammans med sin far och brodern Emil. 1864 inträffade en våldsam explosion i laboratoriet och fem personer, däribland Emil, omkom.
Alfred fortsatte experimentera för att hitta säkrare metoder att hantera nitroglycerinet på och kom i slutet av 1860-talet på att man kunde låta den explosiva kemikalien sugas upp av kiselgur. Massan formades därefter till stavar och degen detonerade inte förrän den antändes med hjälp av en tändhatt – en produkt som Nobel kom att kalla dynamit.
Uppfinningen gjorde honom mycket förmögen. Han testamenterade huvuddelen av den till en fond, vars avkastning skulle gå till priser i fem kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, fred samt litteratur.
Alfred Nobel avled i sin villa i San Remo, Italien, den 10 december 1896.
Han gifte sig aldrig och hade inga barn.
Källa: Nationalencyklopedin, nobelprize.org