I decennier har Sveriges alliansfrihet varit en helig ko för Socialdemokraterna. Partiet har kongressbeslut på att man är emot ett Nato-medlemskap. Utöver det har S rent historiskt haft starka band till fredsrörelsen.
Men nu förändras allt i snabb takt.
För drygt en månad sedan slog statsminister Magdalena Andersson (S) fast att ett svenskt medlemskap skulle ”ytterligare destabilisera läget i Europa”. Uttalandet möttes av kraftig kritik från oppositionen, och skapade heta känslor i Finland, som av många anses stå ännu närmare ett Nato-medlemskap än Sverige.
I förra veckan, i en intervju i Svt:s 30 minuter, var dock Andersson inte alls lika kategorisk. Då sa hon i stället:
– Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt.
Men det ska inte ses som ett ställningstagande för Nato från Magdalena Anderssons sida. Det hon nu trycker på handlar i stället om att den säkerhetspolitiska analys som regeringen gör, tillsammans med oppositionspartierna, först ska få komma med sina slutsatser innan hon tar ställning. Analysen ska vara klar i maj.
Samtidigt har tidigare kända Natomotståndare inom S, som före detta utrikesminister Margot Wallström, på senare tid öppnat för en ny linje.
– Jag tycker att vi ska gå i takt med Finland. Och om Finland går med, då kanske vi också måste gå med. Men det ska i så fall vara med bred samsyn, där folket fått se ansvarstagande politiker analysera och väga för- och nackdelar, sa Wallström i en DN-intervju nyligen.
Inställningen gentemot Nato har inte bara ändrats inom S, utan även hos svenska folket. Historiskt har en majoritet varit emot ett medlemskap, men en GP/Sifo-mätning som gjordes mellan 8-11 mars i år visar att 43 procent i dag säger ja till ett medlemskap. Endast 25 procent säger i dagsläget nej.
Den grupp som är mest positiv är unga män, där mer än hälften säger ja till ett Nato-medlemskap.
Så många vill gå med i Nato
GP/Sifo ställde frågan ”Tycker du att Sverige skall gå med i Nato?”. Totalt svarade 1078 personer genom så kallade webbintervjuer.
43 procent av de tillfrågade svarade ja, 25 procent svarade nej och 32 procent svarade tveksam, vet ej.
Mätningen gjordes mellan 8-11 mars.
Tydlig rörelse i S
Att det rör på sig inom S är tydligt också när GP ringer runt i partiet.
– Det finns en tydlig rörelse ifråga om att närma sig Nato. Många av dem som nu förespråkar Nato är personer som inte är tyngda av tidigare ställningstaganden om alliansfrihet, säger en S-källa.
Bilden av en positionsförflyttning gällande Nato bekräftas av Mattias Jonsson, riksdagsledamot (S) och ordförande i Göteborg.
– Men det är inte ett likhetstecken med att partiet landar i ett Natomedlemskap, utan ett öppet förhållningssätt jämfört med före invasionen av Ukraina, säger han.
Flera som GP talat med framhåller att det är av största vikt att frågan analyseras på djupet. Vad garanterar Sverige bäst säkerhet i längden?
Mattias Jonsson är en av dem. Han säger att han är trygg i Sveriges militära alliansfrihet och att den positionen tjänat Sverige väl och gör det än i dag. Samtidigt varken öppnar eller stänger han dörren för ett Nato-medlemskap.
– Jag vet inte om det är drastiskt uttryckt, men dörren står på glänt.
Det viktiga är att kunna ompröva sina politiska ställningstaganden i samband med att omvärlden förändras, resonerar Mattias Jonsson.
Aylin Fazelian är riksdagsledamot och ordförande för S i Göteborgsområdet, vilket innebär Göteborgs kranskommuner. Hon instämmer i att alliansfriheten har tjänat Sverige väl. Samtidigt håller hon med om att förhållningssättet har ändrats.
– Det är klart. Vi har ett krig som förändrat mycket, som gör människor oroliga och får vår säkerhetspolitiska linje att testas. Att det uppstår en diskussion är naturligt. Allt annat vore väldigt konstigt, säger hon.
”Fel att ansöka nu”
Även Fazelian tycker det är viktigt att invänta den säkerhetspolitiska analysen innan något beslut fattas.
– Att här och nu ansöka om Nato-medlemskap, det tycker jag är fel. Oavsett vad man tycker om organisationen som sådan, säger hon.
Utrikesutskottets ordförande i riksdagen, Kenneth G Forslund från Kungälv, sitter med i de säkerhetspolitiska samtalen. Han menar att det som slutligen kommer att fälla avgörandet är vad som är bäst för Sverige.
– Det är det vi jobbar med nu i de säkerhetspolitiska överläggningarna, att skapa oss en bild av hur de olika alternativen ser ut. Det blir en analys och sedan är det inte givet att alla partier drar samma slutsats av den analysen, men vi ska i alla fall ha ett solitt underlag, säger han.
Inte heller Forslund vill säga vare sig ja eller nej till Nato.
– Min uppfattning är att det här kriget visar att man ska aldrig säga aldrig. Det går inte att kategoriskt säga att Sverige ska aldrig någonsin ska gå med i Nato, säger han.
Statsvetarprofessorn Ulf Bjereld vid Göteborgs universitet, tidigare ordförande i Socialdemokrater för tro och solidaritet, håller dock kvar vid partiets tidigare ställningstagande.
– Man ska aldrig fatta beslut under pågående kris om ett långsiktigt beslut. I dagsläget håller jag fast vid alliansfriheten, jag tror inte att det skulle stärka Sveriges säkerhet att ändra på det, säger han.
LÄS MER:Oförändrat stöd för svenskt Natomedlemskap
Ingen valfråga
Vilken politisk linje som Socialdemokraterna slutligen kommer välja vet ingen i nuläget. Flera som GP varit i kontakt med menar att det blir en viktig diskussion för medlemmarna att ha på nästa partikongress om ett och ett halvt år.
Mattias Jonsson tror dock att frågan kan avgöras tidigare än så, om det blir nödvändigt. Hur bråttom det blir handlar dels om vilka slutsatser den säkerhetspolitiska analysen landar i och dels hur världsläget utvecklas, resonerar han.
– Vi måste förankra det i partiet på något sätt, men hur det sker är oklart. Det finns olika tidsaxlar att förhålla sig till. Det finns också en verklighet att förhålla sig till. Med ett Nato-medlemskap måste man kunna väga in vad det är för något och vad finns det för risker förenat med det? Det är något som kommer påverka processen framåt.
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson har sagt att han kommer att lämna in en ansökan om ett Nato-medlemskap om hans alternativ vinner valet i höst. M vill därför göra Nato till en valfråga.
Det tycker Ulf Bjereld vore oklokt:
– Jag tror inte sakliga diskussioner gynnas av att ha denna frågan i en valrörelse. Jag vill gärna se en sakliga och initierad debatt hösten 2022. Då vet vi också var Finland har landat och ser reaktionen på det.
LÄS MER:Nyamko Sabuni kritiserar regeringen: ”Saknar en plan”
LÄS MER:S-kravet: Välbärgade områden ska ta emot Ukrainaflyktingar
LÄS MER:Forslund: ”Det här kriget visar att ingenting kan uteslutas”
Missa inte det senaste om valet 2022
Nu kan du få alla politiknyheter, reportage och analyser som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Val 2022. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln