Tidigare forskning har visat att bin kan se färger och att de, med hjälp av synintryck, kan lära sig begrepp som symmetri och "över och under".
Men hur bin ser i vanligt dagsljus har varit oklart.
Biets ögon består av tusentals fasetter. Bakom varje fasett finns ljuskänsliga celler, så kallade fotoreceptorer.
Forskare vid Lunds universitet har nu, tillsammans med kollegor i Australien, spelat in hur nerver i dessa fotoreceptorer svarar på ljusförändringar. Varje gång ett objekt kommer in i synfältet förändras ljuset och nerven ger ifrån sig en signal som forskarna kan registrera med hjälp av elektrofysiologi.
"Vi visar att ett honungsbi tydligt och med skärpa kan se ett objekt som motsvarar bredden på din tumme när du sträcker ut armen framför dig", säger zoofysiologen Elisa Rigosi, en av forskarna bakom studien som presenteras i tidskriften Scientific Reports.
Det är 30 procent bättre syn än vad man tidigare kunnat visa.
Synen hjälper bina att undvika kollisioner och upptäcka rovdjur tidigare och på längre avstånd.
Forskarna tror att de nya rönen kan bli användbara när industrin utvecklar nya artificiella syn- och styrsystem.
Fakta: Lever i samhällen
Arten honungsbi härstammar från Mindre Asien och Medelhavsområdet och odlas i dag över hela världen för bland annat honungsproduktion, även om de – från ett nationalekonomiskt perspektiv – är mer värdefull som en pollinatör av vilda och odlade växter, än som honungsproducent.
Ett bisamhälle består normalt av en fullt utvecklad hona (drottningen), 10000–70000 arbetsbin (honor med outvecklade könsorgan) samt upp till 2000 drönare (hanar).
Deras huvudsakliga föda är nektar och pollen.
Källa: Nationalencyklopedin
